Hur sparar man bäst?

Nu har den här bloggen snart funnits en hel månad utan att jag skrivit något alls om hur jag sparar och investerar. Det är egentligen lite roligt eftersom jag själv tycker mig driva en ekonomiblogg och länge följt en hel del mer aktie/sparande-inriktade bloggar. Tyvärr har jag insett att jag inte alls tycker det är roligt att läsa analyser av enskilda aktier eller jämförelseinlägg om typ Holmen vs SCA och därför skriver jag inte heller om det. Men jag har ändå under en tid tänkt att jag borde delge er som följer mig ungefär hur jag resonerar vad gäller investerande, det har bara inte blivit av. Som det råkar slumpa sig så har jag på sistone läst gurun JL Collins bok The Simple Path to Wealth och därigenom har jag börjat fundera på om min strategi verkligen varit den bästa. Men vi går tillbaka till början innan vi gräver ner oss i det.

Jag började med aktieintresse innan jag hittade mitt "FIRE-intresse". Min pappa uppmuntrade mig att börja med aktier och fonder typ 2006-2007 och jag fick i samband med det lite lekpengar. Det intresset var kul i ungefär 1,5 år. Sen kom den där kraftiga finanskrisen som vi typ först nu återhämtat oss fullt från. Då var det där med sparande mindre roligt. Jag minns att jag slutade titta (notera att jag aldrig sålde) när det gått ned 50%. Jag tror att det var 2012-2013 som intresset kom tillbaka och jag började då investera mer målinriktat i enskilda aktier, främst genom att jag sålde fonder jag fått av mina föräldrar (tänk Swedbank Robur med hutlösa avgifter och ett snittbetyg på 2 stjärnor av Morningstar). Jag var också en sån där jäkel som köpte aktier för mitt CSN-lån. Jag kunde i princip försörja mig på mitt extrajobb och levde snålt som få, men lånade ändå. (För dig som vill moralpredika ber jag vänligt men bestämt att du låter bli. Mina kursare jobbade och tog fullt CSN, men festade upp pengarna. Det är inte mer moraliskt okej än att investera lånet.) Idag önskar jag att jag hade tagit ut färre veckor med CSN så att jag enkelt kunnat plugga igen när jag väl kommit ut i arbetslivet och insett att mitt yrkesval var skit, men rent ekonomiskt var det inte så dumt ändå.

Jag har sedan dess främst investerat i enskilda aktier. Någon gång började jag oroa mig för att jag presterade markant sämre än index och lade till ett månadssparande i indexfonder på 2000 kr. Jag äger dock runt 30 olika aktier, vilket i princip innebär att jag gjort närmast en egen indexfond. Varför inte bara skaffa en fond om man ändå inte har en chans att överprestera index, kanske du frågar dig? Svaret på det har varit enkelt och tidigare logiskt i min värld. Jag har velat få och se utdelningen. Anledningen till det är att det även i dåliga börstider är riktigt motiverande att hålla sig till att titta på utdelningar som växer. Då menar jag inte bolagens, utan att jag från ett år till ett annat får mer utdelningar för att jag köpt på mig nya aktier. I år var målet runt 15 000 kr och det kommer jag slå även om börsen stänger på minus rent kursmässigt. Jag har också fått en kick av att köpa på mig fler aktier och det har därigenom definitivt ersatt viss annan shopping. Ska jag köpa en ny klänning på KappAhl? Nej, jag köper 21 aktier i bolaget istället. Ska jag gå och handla lyxost på Ica och en fin köttbit? Nej, vi köper en aktie i Icagruppen istället. Jag vet att det låter präktigt, men jag har verkligen gjort så på största allvar. Jag vet inte om det skulle fungera för någon annan.

Eftersom jag är extremt seg på att bestämma mig för saker har Buy and Hold blivit min självklara strategi. Jag har i princip aldrig sålt någon aktie (förutom Oriflame som jag insåg att jag bara köpt för att någon på DI skrivit att den var köpvärd. De hade rätt. Sålde med mer än 50% i vinst). Det som jag dock insett efter att ha blivit mamma (läs: trött som fan) är att det här tar en del energi. Jag blir så sur när jag missar börsdippar på förmiddagarna för att jag jobbar och jag känner alltid att jag missar bra köptillfällen. Sen känns det också som att jag borde läsa mina 30 årsredovisningar, men jag tittar bara på första sidorna på de som hamnar i min postlåda. Efter att ha läst Collins bok inser jag också att Index är bra även för att det är självrensande (från bolag som tappar relevans/styrka) till skillnad från Buy and Hold. Jag kommer säkert sitta där med mina H&M även när de blivit frimärksaktier om 50 år och säga "Det vänder nog tillslut". Jag känner också att aktier har fördelen att man inte behöver sälja något i uttagsfasen. Då bara trillar den där utdelningen in och så plockar man ut den med intakt portfölj. Det är faktiskt ganska skönt.

Vad har du för investeringsstrategi? Satsar du på aktier, sparkonto eller fonder?