torsdag 27 december 2018

Är butiksdöden bara myt?

Hade jag haft en serie som hette "Saker jag inte fattar" hade dagens ämne helt klart hamnat under den kategorin. Jag har nämligen ett stort problem som jag inte kan lösa i mitt huvud, nämligen hur svensk handel kan gå på knäna.

Ständigt möts vi av rubriker gällande att svensk handel har det kämpigt. Det verkar gälla skohandelteknikprylarklädkedjor som Lindex och MQ med flera. Kort sagt verkar alla ha det tufft, och då särskilt fysiska butiker som tydligen är utdöende. Samtidigt sägs konsumenter bry sig allt mer om hållbarhet och min högst personliga upplevelse är att typ alla i min omgivning säger sig köpa mindre nytt, mer begagnat och vara emot konsumtionshetsen. Det skulle ju rimligtvis kunna gå ihop, alltså att vi är mer medvetna och hållbara, och att kedjor som H&M, MQ, Lindex och KappAhl därför har det tuffare. Men är det verkligen så?

Många säger istället att det är e-handeln som gör att det går så himla dåligt för ovanstående företag. Nu vet jag inte hur folk shoppar sådär generellt, men jag gillar faktiskt H&M:s e-handel och handlar betydligt hellre i Lindexs eller KappAhls nätbutiker än deras butiker. Jag känner därför att min handel (som ökat med föräldraskapet) växlat från butik till internet, men från samma ställen. Det händer att jag handlar på andra sidor online, men det är inte så ofta. När jag pratar med kollegorna verkar H&M:s näthandel vara en favorit bland de flesta. Så helt ensam är jag nog inte.

Igår gick jag för att köpa ett par nya byxor. Det berodde på att två par i rad gått sönder och jag nu bara har två stycken, varav ett kommer att gå sönder närsomhelst (inte helt obefogat mao). Jag tänkte att H&M vore bra och hade helt missat det där med mellandagsrea. Låt oss bara säga att jag fick en chock när jag kom in en galleria. Folk köade runt 100 meter för att betala på H&M och liknande på Åhléns. Jag noterade några mindre butiker i liknande situation, men jag lade inte märke till vad det var för butiker. Gallerian var på det stora hela så full att vi inte kunde ta oss runt, och jag var hela tiden rädd att tappa bort mitt barn. Eftersom jag verkligen ville ha ett par byxor försökte jag trycka mig fram till byxavdelningen på H&M, men det var verkligen bara jobbigt. Till slut utbrast jag till min man att det orimligt att köa, svettas och trängas för att köpa byxor till fullpris. Vi lämnade således butiken tomhänta. Dock rika på en massa upplevelser från gallerian. Jag hade nämligen ingen aning om att det kunde vara så djuriskt efter jul när alla onödiga julklappar redan köpts.

Så hur kommer det sig att butikerna har det kämpigt och det till och med talas om en butiksdöd, samtidigt som e-handeln bara står för 9 % av detaljhandeln? Hur kommer det sig att vi konsumenter alltmer påstår oss fokusera på hållbarhet och köpa mindre, samtidigt som julhandeln slår rekord gång på gång? 

Snälla hjälp mig förstå! Kanske kan jag också då fatta bättre beslut som aktieägare. 

7 kommentarer:

  1. Enkelt uttryckt: Konkurrensen ökar med både e-handel och alla reor som ska locka folk till butiken = att marginalen minskar = lägre vinster. Så e-handel och alltför många reor gör att varje plagg ger mindre förtjänst. Ungefär så (tror jag)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vore kanske en förklaring. Men tycker fortfarande att det finns en konflikt mellan alla som påstår sig aldrig handla och antalet människor som slogs i gallerian. Eller är det kanske så att alla är återhållsamma förutom några få som köar och är galna i shopping? Hmm

      Radera
  2. "Men tycker fortfarande att det finns en konflikt mellan alla som påstår sig aldrig handla och antalet människor som slogs i gallerian." Jag tror att det enkla svaret där är bubblan. Du råkar befinna dig i en bekantskapskrets där det inte är ok att ägna sig åt slöshopping. Dessutom hänger du väl troligtvis på forum av ditt eget slag där vi redan frälsta håller på och trissar upp varandra i återbruk-skryt. Så ser det inte ut för svenne banan. Än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, "trissar upp varandra i återbruk-skryt". Du menar inspirerar och stödjer varandra i den fortsatta kampen i både med-, upp- och framgång?

      I motgång har vi däremot oss själva att skylla och attityden mot "de andra" (svenne banan) kan vara hård och fördömande, om än oftast lätt förlöjligande. Ja det luktar nästan lite sekt.

      Missionen riktas dessutom inåt. Utåt är ingen idé. Om "de andra" inte fattar direkt när jag motvilligt snackar om mina strategier, varför orka mer liksom? Och så pösar vidare jag i min självtillräcklighet och skryt och väntar på att få höra nästa bekräftande tillrop. Någon tycker om mig fastän jag är ett stort ego. Vad skönt, äntligen!

      ;)

      /Eva

      Radera
    2. FEB Haha, kanske har du rätt. Men tycker man hör en del sånt på bussar, i mammagruppen och ser det på Instagram också. Men kanske är det som när jag var gravid och tyckte alla var gravida, man letar efter annat omedvetet bara. Artikellänken gav dock visst stöd för att folk säger sig vilja konsumera mindre och hållbart osv.

      Det där med umgängeskrets är spännande. Jag brukar garva åt att jag kan känna mig så kass i bloggvärden som inte har över 70% sparkvot, medan jag på jobbet känner mig pinsam som ligger över 30%. Lustigt va?

      Radera
    3. Eva: visst stöttar vi varandra? I grund och botten har jag alla bloggar att tacka för att jag orkat hålla fokus de senaste 3 åren. Vet inte om jag hade orkat plockat pantburkar eller köra på svältluncher utan er andras pepp och kloka idéer. :)

      Radera
    4. Jovisst, jag var inte så allvarlig där. ;)

      /Eva

      Radera