Som den trogne läsaren säkerligen vet har jag successivt börjat intressera mig allt mer för hållbarhet och miljö. Det är egentligen lite lustigt för det är helt på eget initiativ och kom ganska snabbt när jag födde mitt första barn. Jag är alltså inte uppväxt i en miljövänlig familj, har engagerade vänner eller en partner som är driven i ämnet på ett privat plan. Under åren som följde barnafödandet har intresset, kunskapen och engagemanget ökat successivt och jag är nu rätt långt ifrån den person jag var för 10 år sedan. Inom ett område, investering, har jag inte låtit detta engagemang ta alltför stor plats dock, vilket jag inser att jag kanske borde ändra på.
Efter att ha sett ännu en dokumentär, jag tror det var på SVT play, gjorde jag en sån där undersökning om hur familjen lever. Vi lever tydligen som om det fanns 2,9 jordklot vilket gjorde mig rejält deppig eftersom vi verkligen försöker. Tydligen är det dock bättre än medelsvensken som lever som om det fanns 4 jordklot. Så grattis till oss? Nej, knappast. Ett ämne som jag insåg att vi borde jobba på är det här med vårt sparande. Tydligen är det mer effektivt att ändra sitt sparande till mer hållbara alternativ än att sluta ta bilen till jobbet. Företag jobbar med det här hela tiden, Avanza lanserade till exempel nyligen en fondgenerator där man kan sortera bort ohållbara eller oetiska alternativ i enlighet med ens egna preferenser.
Föga förvånande så är klassiska indexfonder inte så värst hållbara i och med att de bara följer index. Att med sina fonder välja bättre alternativ för miljön skulle alltså kräva lite mer arbete och grävande. För den som inte vet hur jag placerat mitt sparande så är det ungefär hälften i fonder och hälften i direktägda aktier. Då är mina fonder nästan uteslutande indexfonder och därmed inte världens mest miljövänliga. Om jag ska ändra om här får jag alltså leta en del och med största sannolikhet acceptera en högre avgift än typ Avanza Global. Med direktägda aktier kan det ju däremot vara lite lättare, så länge man är villig att ta steget.
En snabb titt på mina innehav visar att den största boven som egentligen helt går emot mina värderingar är H&M. Det förstärktes ganska mycket när jag såg dokumentären Den giftblå floden. Jag har ett relativt stort innehav i H&M och det var den allra första aktien jag köpte för en herrans massa år sedan. Som ni säkert har gissat ligger jag därmed också rejält back i aktien som vid realisering faktiskt skulle kosta mig flera månadslöner i reda pengar. Jag har inte så många att diskutera aktier med i mitt liv, så jag vände mig till min man som påpekade att det är lite lustigt att jag ens äger aktier i ett bolag jag inte ens vill lägga mina egna pengar på. Han har ju rätt, vår årliga konsumtion på H&M kan inte uppgå till mer än 500 kr och beror då främst på att vi gillar deras barnunderkläder. I och med att jag har så vansinnigt dålig koll valde jag att kila in på deras hemsida och insåg att de ändå utåt sett förbättrat sin hemsida vad gäller hållbarhet. Det finns en massa olika teman som de jobbar efter, till exempel att minska förpackningsskräp och öka andelen återvunna material. Jag hittade också funktionen att man på en del plagg kan se vilken fabrik som tillverkat plagget, vilket känns rätt smart utifrån problemen i princip alla klädtillverkare har med sitt outsourcande till miljövidriga fabriker i till exempel Bangladesh.
Utifrån vad som går att läsa på H&Ms hemsida tycker jag att de ändå verkar göra en del saker rätt, eller åtminstone har identifierat problem som jag tyckt varit uppenbara länge. Samtidigt känns det som att hela affärsmodellen är vrickad. Någonstans så är det ju uppenbart att H&M som varumärke står för billiga plagg som byts ut snabbt. Det passar kanske en ambivalent tonåring superbra, men en vuxen kvinna som inte är så föränderlig i stil och storlek klarar sig gott på något enstaka plagg årligen, sannolikt dessutom främst på underplagg. H&M kommer inte bli rika på att min man lagar sina strumpor så att de håller ett extra år, eller på att jag köper två par nya trosor om året och ett baslinne vartannat år. Däremot är det så klart bättre för planeten än om man ständigt jagar en ny stil eller försöker hålla sig moderiktig. Min slutsats av det hela blir därför att det är svårt för H&M att bli ett bolag som agerar i enlighet med mina värderingar och att det därför knappast är det bästa alternativet för mig som aktieägare.
Samtidigt kan man ju se det som att det är skitsamma vad en enskild person gör med sina sparpengar, eftersom det så klart på det stora hela är en droppe i havet. Det är dock inte en strategi jag följer i mitt övriga liv där jag eftersträvar noll i matsvinn, nära på 100 % återvinning och extremt få bilresor. Med det i åtanke är det kanske inte det bästa argumentet, även fast min man ofta påpekar att det är viktigare att jobba med frågan strukturellt än enskilt i hushållet. (Tänk: bättre att Ica minskar sitt matsvinn genom smartare inköp än att jag tvingar i mig den sista potatisbiten på tallriken). En del tycker också att det är viktigt att äga bolag som kan och bör förbättras och försöka påverka dem, till exempel genom att som aktieägare maila bolaget med synpunkter eller stötta bra initiativ som ändå H&M till viss del håller på med. I vanlig ordning vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare, men det känns allt mer troligt att jag just vad gäller H&M kommer trycka på säljknappen inom kort. Det kommer svida och jag kommer behöva ha ett vettigt alternativ att placera pengarna i efteråt, men troligen är det ett sätt att bättre följa mina värderingar när jag investerar.
Hur påverkas du av dina värderingar när du investerar? Spelar hållbarhet roll när du investerar månadens sparkvot?
