Bebisekonomi - måste det vara så dyrt?

Med första barnet är ju så klart allt rätt omtumlande, typ känslomässigt och så, men jag måste säga att pengar för mig var en rätt stor del i vad som kändes jobbigt när jag skulle få mitt första barn. Titt som tätt läser man att barn kostar en miljon per styck och det är rätt skrämmande för någon med löjligt låga inkomster och som inte direkt planerat i fem år innan den skaffade barn. För den som är sugen att läsa mer om hur psykotisk jag var i samband med den graviditeten rekommenderar jag ett av mina allra första inlägg. Oavsett om en unge kostar en miljon eller ej så blir det så klart en del kostnader i samband med ett barn och en graviditet. I det här inlägget tänkte jag skriva lite om hur man kan undvika de allra största smällarna. 

1) Som gravid har jag upplevt det som att konsumtion faktiskt är en viktig del i att knyta an till barnet i magen. Det låter lite märkligt, men jag är ingen naturbegåvning på att vara gravid och har båda gångerna mått rätt så dåligt, vilket jag gissar gör det ännu viktigare att knyta an till det lilla livet innan det kommer ut. Den här gången har jag inte behövt köpa nästan någonting rent objektivt, men har ändå gjort det till viss del och jag gissar utifrån min mammagrupp att det är ett ganska typiskt beteende för många. Jag har också betydligt bättre ekonomi denna gång och har rent objektivt råd att köpa saker till bebisen i magen. Nu ska ju inte det här inlägget handla om hur man bäst slösar pengar så därför tänkte jag komma med ett tips som jag absolut inte själv kände till med ettan, nämligen att det finns sjukt mycket gulligt begagnat. Den här gången har jag därför tillåtit mig själv att köpa en del onödiga plagg, men det har nästan uteslutande skett på typ Myrorna, Stadsmissionen och Röda korsets second hand-butiker. För någon vecka sedan shoppade jag och Mini loss till dem båda och jag fick nästan ångest när jag kom fram till kassan. Väl där upptäckte jag dock att kalaset slutade på 333 kr, varav en del pengar var leksaker som Mini skulle betala för själv för sina pengar. Det är inte så jobbigt att släpa hem 10 nya plagg, 10 böcker och 5 leksaker när det totalt kostar 333 kr. Så köp om du känner att du vill, men våga upptäcka second hand. Särskilt givande i storlek 50-68 innan barnen börjar använda kläderna i någon större utsträckning och kladda ner dem med mat. 

2) Kämpa med amningen. Nu är det inte alla som ens tycker amning är jobbigt, men jag vet att jag gjorde det sist och av vad jag förstår i min mammagrupp nu när folk börjar få barn så verkar folk ge upp sjukt lättvindigt. Det är ju så klart framför allt tråkigt av hälsoskäl för alla inblandade, men även ekonomiskt. Utan att vara jätteinsatt, har jag läst att ersättning går på runt 500 kr per månad och de pengarna  kan man definitivt ha roligare för (tex köpa en investor-aktie i månaden). Här känner jag att det blir ganska tydligt att många ger upp saker alldeles för fort, särskilt med tanke på att många uppger att de verkligen vill amma. Men det är ju ett fenomen som är tydligt när det kommer till många andra saker också, typ sparande och träning. Jag har läst om personer som givit upp dag tre eftersom barnet inte får någon mjölk, trots att det verkligen inte är alla vars mjölk runnit till då. Det är alltså inte ens något fel (än), men nya mammor blir lätt så uppjagade att de tar allt som ett tecken på att sluta. Min gissning är att det vore en bra förberedelse inför förlossningen att amning kräver arbete och inte är så lätt. På så vis kanske man kan ta sig igenom såväl smärta som babyblues och sömnlöshet utan att ge upp amningen. Det tar jag åtminstone med mig denna gång. Att amning gör ont och att det inte bara fungerar av sig själv. Det återstår att se om jag lyckas felfritt denna gång, men om inte så kommer jag definitivt ta hjälp och kämpa för att få det att faktiskt fungera. 

3) Våga testa flergångsprodukter. Det här är något som är väldigt nytt för mig, men som med mitt ökade miljöengagemang känns allt mer relevant. Med mitt första barn gjorde jag till exempel av med sjuka mängder amningsinlägg och de finns ju även som tvättbara så jag har beställt några sådana från ImseVimse för att testa. Jag har även beställt tvättlappar på tips från andra i min mammagrupp och måste säga att de känns väldigt mjuka och bra jämfört med typ våtservetter eller engångs-tvättlappar. Här tar det nog ett år eller så innan jag får igen kostnaden, men jag tänker att jag kommer ha nytta av tvättlapparna även efter blöjtiden så det gör inte så mycket. Vill du vara riktigt ekonomisk ska det tydligen gå bra med att riva t-shirtar istället. Jag har inga som jag vill avvara så jag har därför köpt nya från några olika märken att testa. 

4) Våga vara utan "nödvändigheter". Det finns långa listor på allt som man bör ha som förälder, men mycket klarar man sig faktiskt utan. Jag tänker därför att man våga testa att klara sig utan alltifrån Isofix-bas till spjälsäng och amningskudde och sedan se lite vad man faktiskt behöver. Personligen minns jag att det jag verkligen var tacksam för att jag hade när jag fick första barnet var sånt kopplat till blöjbyte, för det är inte så kul att springa i affärer efter inotyol och blöjor när man är nyförlöst. Har man en insatt partner går det ju så klart att klara sig utan det också, men min har aldrig köpt ett blöjpaket i hela sitt liv och skulle garanterat komma hem med helt fel salva om jag bad honom köpa en mot blöjeksem. 

5) Våga lite på din egen förmåga. Det här hör definitivt ihop med förra punkten, men jag tror många av oss tenderar att köpa så mycket bebissaker just för att vi är oroliga för att inte räcka till. Om vi inser redan innan bebisen kommer att den främst behöver en famn (utan tröja inledningsvis) och inte en massa prylar så uteblir rätt många falska "behov" som annars kan uppstå under graviditeten. Det är rätt djupt rotat inuti mammor (kanske pappor också ibland?) att vilja förbereda sig inför en bebis ankomst och det innefattar ofta en himla massa konsumtion. Men för den som ser till att prata med sig själv innan ankomsten trots alla jobbiga känslor och lyckas komma till insikt gällande att det faktiskt är kärlek och tid som är viktigast för en nykläckt människa har väldigt mycket att vinna även ekonomiskt. 

På det stora hela tror jag därför inte att det måste vara så himla dyrt att få barn och ha en bebis. Särskilt om man tillämpar tips 4 och 5 även på större inköp som nytt boende och bil. Det finns hur många stockholmare som helst som bor i ettor och tvåor med en bebis för att de inte har råd med annat och det gör absolut ingenting för en liten person. Tvärtom, om det leder till en längre föräldraledighet (för att man inte måste rusa tillbaka till jobbet för att betala amorteringarna) så tror jag det är att föredra. Om det är något jag skulle vilja tipsa om så är det nämligen att vara ledig extra länge. Kanske som prov på FIRE för oss som är sugna på att sluta jobba, även fast det inte alltid är så avkopplande att vara ledig med små barn? Eller bara för att småbarnstiden aldrig kommer tillbaka och vi har ett ypperligt tillfälle att vara ledig utan tjafs från jobbet just när vi får en bebis. Personligen behöver jag inte ta ut någon föräldrapenning alls och borde därför inte göra just det. Andra kan behöva ta ut en del, men kanske kan försöka ta ut så lite som möjligt. Man behöver nämligen inte ta ut något alls innan bebisen fyller ett år. Utnyttja det och passa på att umgås med ditt lilla barn. 

Tycker du att det är dyrt att få en bebis? Har du några spartips gällande detta?