söndag 9 juni 2019

Har vi alla en ekonomisk last?

Ett ämne som behandlades på Camp FI var det här med ekonomiska laster. Det kom av att en anonym och relativt ny(FI)frälst person som var där erkände att hen hade rätt goda ekonomiska förutsättningar för att aldrig mer arbeta, men att det var en fråga om att bemästra kostnadsbiten. När Fru EB hörde detta frågade hon vad det var som var hens last. Om jag inte minns fel föreslog någon att det kanske var onlinecasinon som var problemet (på skämt alltså). Och när man pratar laster och snabba svar är det lätt att tänka sig att det finns ett svar som förklarar varför ens ekonomi inte är på topp, men är det verkligen så?

Utan att outa vederbörande så mycket så var hens last inte något jag kan tänka mig är svindyrt och jag tror därför inte heller att alla de tips som hen fick skulle göra att hens ekonomi blev dubbelt så bra. Men det vet ju så klart inte jag egentligen. Om någon skulle fråga mig vad mina laster är så vet jag inte riktigt vad jag skulle svara, kanske goda ostar. Och visst är det onödigt dyrt med fina ostar från utlandet. Detta till trots skulle jag tro att min ostkonsumtion kostar mig (oss) runt 200 kr i månaden, dvs 2400 kr per år. Även om jag är medveten att det är helt onödigt att käka ost för 200 kr i månaden så kan jag inte se att just den kostnaden i sig är skillnaden mellan att gå till jobbet fem dagar i veckan och att inte göra det.

Min bästa kompis är också snabb på att prata om deras ekonomiska problem och hitta förklaringen till dem. Oftast är det hennes makes fel och laster och inte hennes egna. Han vägrar till exempel att äta vegetariska rätter och är väldigt bestämd på att ha just hushållsost på mackan från just ett specifikt mejeriföretag. Dessutom gillar han tydligen att äta alldeles för mycket mackor, vilket hon beskriver som riktigt kostsamt. Jag känner ju dem båda och är helt övertygad om att hon har helt rätt i att det är ett riktigt problem för deras ekonomi att han gör och är så, men jag tror ju inte att det är hela sanningen. Dels kan de ju förhålla sig till att han har sina laster och vanor genom att till exempel storhandla osten på extrapris (ost har bäst före typ 9 månader framåt så det är bara att shoppa loss) och genom att baka eget bröd till en bråkdel av kostnaden. Sedan föreslog jag också något mer extremt, nämligen att han får äta vad hon lagar. Jag tipsade om något jag läst om FI-sammanhang, nämligen att man måste komma påminna sig själv om att man inte är någon kung som förtjänar att älska all mat man äter hela tiden. Det tyckte hon lät väl radikalt, men om jag vore den som lagade mat hela tiden (vilket jag är) så skulle jag inte acceptera att min partner domderade över vad jag lagade.

Om jag ska återgå till dagens egentliga ämne så tror jag att de flesta av oss har laster (möjligen exkluderat Sparo) som bidrar till en något sämre ekonomi än vad vi annars hade kunnat ha. Det kan vara REKO-beroende, ostar, kosttillskott, cafébesök, öl eller snus. Men jag tror sällan det är förklaringen till en för hög kostnadsnivå (om det inte är hästar, de är dyra på riktigt). Min teori är att det snarare är ett synsätt som är förklaringen till att man spenderar mer än man hade önskat. Den som unnar sig ostar kanske också känner sig värd ett finare vin på helgerna. Den som gillar shopping på REKO kanske också känner ett stort behov av ta kosttillskott för att förbättra hälsan. Oavsett vilka laster vi har är de nog sällan ensamma orsaken till att vi spenderar för mycket pengar. Däremot kan attityd och mönster leda till att vi spenderar orimligt mycket. Men då är det ju inte osten i sig som är problemet, utan snarare att jag är värd den och en massa annat.

Nu är jag nyfiken. Har ni läsare några laster och vad gör ni för att hantera dem? Försöker ni begränsa er eller låter ni dem kosta vad de kosta vill? 


24 kommentarer:

  1. Böcker, i nuläget främst e-böcker. Den typen av böcker jag läser mycket finns inte på biblioteket (och det lär inte ta in det - i alla fall inte i den utsträckning jag läser, vilket kan vara 4-5/månad om jag kan och är motiverad). Begränsat det nu, dels genom 3 månaders köpstopp i början av årdet och nu en max summa per månad.

    I övrigt är maten en kanske onödigt stor kostnad, vilket beror på lathet. Det går mycket fortare att handla på Hemköp/Coop då de ligger 5 min promenad bort från oss och är påväg hem från jobbet, än på Willys som ligger 15 min promenad bort (och dessutom är rörigt pga ombyggnad). Och sambon, som inte är med på FIRE-tåget (men relativt frugal naturligt) förstår inte alls grejen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som rätt sunda laster ändå. Däremot tror jag kanske att latheten snarare är problemet än maten. Och det säger jag inte med en dömande ton för jag har lite samma problem. Oftast är planeringen det jobbiga som påverkar ekonomin än just den sporadiska utelunchen (för att man glömde matlåda) eller spontana pocket shop-boken (för att man glömde ta med biblioteksboken).

      Tack för din kommentar!

      Radera
    2. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i relation till Anderson i åratal, bröt han upp med mig, gjorde jag allt för att få tillbaka honom, men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har för honom, Jag bad honom med allt, jag gjorde löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en stavningskastare som kunde hjälpa mig att ställa en stavning för att få honom tillbaka men jag är den typ som aldrig trodde att jag hade stavat, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade stavningskanalen och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara bra innan tre dagar, att min ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han kastade stavningen och förvånansvärt den andra dagen, det var runt 16:00. Min ex ringde mig, jag blev så förvånad att jag svarade samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att någon jag känner som har ett problem med förhållandet, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla stavningskramen som hjälpt mig med mitt eget problem. Hans email: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.
      1) kärleksspell
      2) Lost Love Spells
      3) Skilsmässa Spells
      4) Äktenskapsstavar
      5) Bindande stavar
      6) Breakup Spells
      7) Dödsstavning
      8.) Du vill vara befordrad på ditt kontor
      9) vill tillfredsställa din älskare
      10) Lotteri
      Kontakta den här stora mannen om du har något problem för en bestående lösning
      genom {drogunduspellcaster@gmail.com}

      Radera
  2. Vin, det är min last. Jag gillar vin, jag gillar att komma hem på fredag efter jobbet, hälla upp ett glas vin, lite nötter eller så och sedan slösurfa, läsa eller bara lyssna på musik. Sedan ett glas medans jag lagar mat och sedan ett glas till maten. Upprepa på lördag. Typ. Det är ju inte så nödvändigt, men jag älskar det!
    Jag har nog alltid varit lite frugal av mig (det beror på min småländska uppväxt), så jag vet inte om jag direkt har andra laster (det har jag säkert)...
    Nu dricker jag inte extremt dyra viner (har hittat mina favoriter inom mina tre laster: rött, vitt och rosé) för 89 och 99 kronor flaskan. Kan inte påstå att jag begränsar den heller.
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är själv närmast nykterist, men det låter så härligt att jag nästan vill "unna mig" en flaska ändå. Smart att leta rätt på en budgetvänlig variant av det man gärna vill ha också. Det kanske jag borde testa själv!

      Radera
  3. Sedan jag nyligen gick från att vara student till heltidsarbetare är det två laster jag tillåter mig själv. Köpemüsli istället för hemgjord och Havreknäcke istället för Husman. Detta drömde jag om som student och jisses vad gott det är. Säkert 3gr dyrare men jag njuter desto mer. Att det ändå rankas som laster är att jag älskar müsli och äter det sååå ofta, likadant med knäcke. Därför är det en "stor" utgift.
    Kanske säger något om mitt övriga enkla liv. Haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att det låter som en ganska liten last, men jag känner igen resonemanget från när jag själv slutade plugga. Nyckeln är bara att inte råka drabbas av livsstilsinflation ala Zimbabwe. Då riskerar müslin att bytas ut mot dagliga uteluncher och färskpressad juice, samt långhelger på franska rivieran. Men det är nog ett tag dit :P

      Radera
  4. Dålig planering är helt klart våran last. Det har kostat och kostar oss för mycket när det kommer till mat. "Glömmer" äta middag innan vi åker och handlar tex så "måste" vi stanna på skräpmatshaket och äta också.
    Fast vi har bättrat oss, lite....
    Har även bestämt att allt som går i pryl-, möbel- och klädväg ska köpas begagnat så det springs ju en del på loppis. Har en förmåga att följa med en del oplanerat hem då tyvärr. Men det är ju inga stora summor som spenderas turligt nog.
    Men som du säger är det nog inte det som gör att det finns för lite på kontona.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner igen det där! Drabbade oss senast idag när vi skulle till Ikea en snabbis. Ikea blir aldrig en snabbis och till sist så var knodden superhungrig så det slutade med ett besök på MAX. Det händer alldeles för ofta även för oss...

      Har också exakt samma problem med loppis. Är där för att leta efter en stol, men kommer hem med 10 filmer, 20 böcker, 5 sällskapsspel och stolen får köpas på Ikea ändå. Rätt pinsamt för någon som är präktig nog att driva en sparblogg...

      Radera
  5. Frågade min bättre hälf om mina finansiella laster nu och hon nämnde löpning :) Det blir en del anmälningsavgifter till lopp, nya löpskor etc, men kul är det :)

    Sedan är det nog också här lathet när det kommer till förbereda matlistor och storhandla etc, blir lätt att man stannar på typ ICA Nära för ofta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite lustigt eftersom det var det första jag hörde dig prata om när vi sågs. Typ skor tror jag! Kan tänka mig att det kostar en del. Min man springer sällan på lopp numera, men det går väl ett par skor per år för ca 2000 kr och lite nya kläder nu och då.

      Ica nära känns väldigt trist. Den enda trösten jag får av det är att jag stöttar mina aktier...

      Radera
  6. Jag har egentligen bara en last och det är min hobby. Den är i princip kostnadsfri i pengar räknad, men tar mycket tid i anspråk. Med mycket tid menar jag ungefär två timmar per dag, om man vill komma dit jag vill komma. Så indirekt är den dyr eftersom jag gått ner i arbetstid för att göra (eller jobba, oavlönat) med det jag vill. /Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hobbyn är skrivande, glömde jag förtälja. Skönlitterärt skrivande, fruktansvärt pretentiöst. /Sara

      Radera
    2. Men oj, vad spännande! Om du blir färdig får du gärna skicka ett ex. Kanske kan jag recensera den på bloggen så där som Fru EB lovade Mats att göra?

      Är kluven om jag tycker att det räknas ändå. Det är ju lite som föräldraledighet. Om du vill vara fri så är ju du redan det, och på så vis är det ju bara som att friheten möjliggör din hobby. Men gemene man skulle nog prata om alternativkostnader och hålla med dig. Hmm, svårt det där.

      Radera
  7. Mina laster är mina stora intressen, dvs resor, mtb, skidåkning etc. har dock svårt att se de som laster eftersom det är vad jag lever för. Svårt det där att avgöra vad som är en last och inte :).

    Mvh / Frihetsmaskinen – Följ min resa till ekonomisk frihet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju så klart en definitionsfråga. Kanske har det att göra med om det är något man vill ändra? Om man känner själv att man inte ens på ett önskeplan skulle vilja minska på vinet, kosttillskotten, osten eller resorna så är det kanske ingen last egentligen utan snarare en del av den man är. Eller så är man så krass att man kollar på vad som kostar pengar i ens liv. Om det är resor så är det en last och så får man ta ställning till om det är rimligt. :)

      Radera
  8. Jag tror att jag äntligen har gjort mig av med min sista last på listan och det är fotvården. Jag har mycket d¨åligt samvete för det också för hon och jag (fotvårdsdamen och jag) har varit i kund/leverantörs-symbios sedan min första graviditet för 15 år sedan. Hur sjukt? Det känns som att jag gör slut. Jag ska sms:a henne att jag flyttar i alla fall, så att hon inte ligger sömnlös över mitt försvinnande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, nu har du äntligen nått fullkomlighet! Vilken förebild du är ;) !

      Radera
  9. Först hade jag tänkt svara "utemat" och "REKO" sen insåg jag att dessa områden är i linje med mina intressen o värderingar.
    Det jag har ett problematiskt förhållande till är pinsamt nog "Kläder". Jag har väldigt lite självinsikt när det gäller vad som passar min kropp och vad jag verkligen kommer använda. Jag drömmer om en kapselgarderob men är väldigt ombytlig (tröttnar på grejer) och har en massa drömmar om hur jag ska börja klä mig (= mer seriös framtoning).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske borde du ta hjälp av en vän med god smak som du tycker alltid är snyggt klädd? Låt hen hjälpa dig. Om det är en vän;gå igenom det du redan har. Du kommer nog se vilka stilar det landar på när allt är utvalt och sorterat. Skapa dina kapselgarderober. Komplettera genom att skriva ner vad som behövs. Handla sedan väldigt noga exakt det som behövs. Handla med omsorg just det du bestämt.
      Och, efter ca 3 månader byter du ut kanske upp emot hälften av dina kläder. Så, då hinner man nästan inte tröttna och man får en kick av det "nya" som kommer in, och man har ju en del kläder man älskar extra mycket, OH, vad glad man blir när man tar fram en sådan favorit efter 3 eller 6 månader!
      Så, en kapselgarderob kan hjälpa dig att inte tröttna på dina kläder!
      /C

      Radera
    2. Även intressen kan väl kanske vara en last, tänker jag? Däremot att leva i linje med sina värderingar, om det så gäller ekologisk mat, etiskt producerade kläder eller vad det nu är, så kanske det inte kan kallas last?

      Jag envisas ju med svenskt och närproducerat i största möjliga mån, och det vet jag inte om det är en last eller snarare att vara sann mot en själv.

      Radera
  10. Weeeh! Nu har jag läst ikapp bloggen. :-D Kommer ett inlägg så småningom med mina favoritinlägg (fyra stycken) och lite tankar kring dem.

    Jag har ju en dyr hobby (hästar), som går att snåla in en del på, men inte hur mycket som helst. Likaså kan man ju "låta" den kosta hur mycket som helst, speciellt om man är klädintresserad och vill se "rätt" ut i stallet. Jag har tex de enklaste ridbyxorna, de kostar 400 kr paret. Men vill jag ha märkesbyxan Pikeur, så kostar de 2300 kr paret... Sadlar är en annan dyr historia, för att inte tala om hästinköpet. Hua...

    Sen toppar jag ju det med att ha en extremt dyr hobby (samlarobjekt), men där har FIRE verkligen fått mig att tänka till och nu är så gott som hela samlingen till salu. Det är nyttigt att reflektera över vad som är riktigt viktigt för en.

    Sen vet du ju att jag är REKO-beroende, men där försöker jag tänka till och bara köpa sporadiskt. Tex älskar jag buffelmozzarellan, men har bestämt mig för att jag inte får köpa den varje utlämning, utan "bara" varannan. Vi snackar ändå 45 kr för tio minuters njutning.

    Mina hästar har blivit väldigt mycket dyrare efter flytten (från 1000 kr/månad totalt för foder och boende till 6000 kr/månad), men samtidigt har både deras och min livskvalitet höjts nåt enormt. Så jag tycker det är värt det, men jag kommer inte ha tre hästar för evigt, utan när de successivt trillar av pinn, så kommer jag inte köpa någon ny förrän alla tre är borta. Vilket förmodligen kommer bli om 20 år, haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag köpte mig en dyr mozzarella idag jag med. Så värt på pizzan ändå, när man ändå är duktig och gör egen. Med ekologiskt mjöl och en sån där dyr ost landar det ändå inte på mer än typ 25 kr per pizza mot det vanliga 10 kr... Slår lokala pizzerian med en femtiolapp ändå.

      Kul att du tog dig igenom den till sist. Ett eget inlägg låter kungligt, ser fram emot det ;)

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera