Skillnaden mellan en dödlig och mig

En av mina vänner brukar ofta (så även innan inflationen) prata om att det är så dyrt att handla mat och eftersom jag är så nördig som jag är har jag vid några tillfällen lett henne in på möjligheten att jag skulle kunna titta på vad hon köper och föreslå vissa justeringar. Hon har vid något tillfälle låtit som att hon skulle kunna överväga att skicka kopior på familjens matkvitton till mig, men det har aldrig blivit av. Tråkigt, men idag fick jag en ny chans när jag på Facebook hittade ett vanligt kvitto för en vanlig familj där den som köpt sakerna upplevde att det var väldigt dyrt trots att kvittot inte innehöll någon extravagans. Så det här inlägget inleds med ett kvitto för oss alla att begrunda och efterföljs av en kortare analys undertecknad yours truly. 

Det första som slår mig är att kvittot innehåller saker vi inte köper alls. Och den största besparingen är ju alltid när man helt kan undvika att köpa saker, varpå jag kan föreställa mig att den stora merparten av alla konsumenter därute skulle kunna vinna på att fundera på om de måste köpa allt de brukar köpa. I vårt fall så köper vi inte någon måltidsdryck utan hela familjen dricker vatten i normalfallet. Nu vet ju inte jag hur ofta de köper Glockengold Multivitamin eller liknande drycker, men vi skulle säkert kunna dricka upp en om dagen om vi köpte sådana och det blir ju en del även fast jag vet att det ändå är ett av de billigare alternativen på marknaden. Så om vi säger att det går åt 5 förpackningar multivitamin eller 10 liter i veckan för en barnfamilj så skulle den familjen alltså kunna spara runt 400 kr i månaden på att byta ut drycken till vatten istället. Nypondrickan faller naturligtvis under samma kategori och går enligt mig att slopa helt om man så önskar. Vi brukar inte heller köpa tvättlappar utan har hållit oss till dels köpta flergångstvättlappar (till Plutten eftersom jag kände mig nojig under min graviditet, helt onödigt som det visade sig), donerade Ikea-lappar från en granne som de inte längre behövde och nu på sistone även sönderrivna lakan. Jag har alltså inte ens orkat fålla dem (om det heter så?) utan har rivit sönder och använder som näsdukar, hushållspapper och tvättlappar. Alla alternativen funkar. De senare två helt klart mer ekonomiska. 

Kvittot innehåller också en del saker som jag undviker att köpa.  De flesta tänker sig säkert nu att jag ska vara lite extra dygdig och påpeka att godis kan undvikas, men det gör vi faktiskt inte. Utan barnen får alltid lördagsgodis och nuförtiden undviker vi att köpa hem saker i förväg eftersom min man inte kan hålla sig borta så det blir oftast till ordinarie pris till på köpet. Däremot skulle det ha tagit emot att köpa vetekakor för 48 kr. Jag vet ungefär hur länge en sån brukar räcka i vår familj och av den anledningen så brukar jag försöka baka vårt bröd i största möjliga mån, och i princip alltid när alternativet är att köpa ett överprissatt bröd på Ica till ordinarie pris. Jag vet inte om jag skrivit det förut, men det var en av de första sakerna min man började reagera på när jag slutade under en intensiv period på jobbet, nämligen hur mycket dyrare veckohandlingen blev av allt bröd. Vi lever också fortfarande på det hemgjorda äppelmoset från grannarnas fallfrukt, men eftersom jag var för lat så kommer den med största sannolikhet ta slut innan nästa sommar och höst varpå vi kommer behöva köpa lite sylt eller mos tids nog. Jag tänker också att barngröten faller in under den här kategorin. Vi köpte ganska så exakt en sån förpackning till Plutten men desto fler till Mini. Vi övervägde nog aldrig riktigt att vi kunde avvika från BVC:s tips med första barnet och sedan blir det lätt att man fastnar i något dyrt alternativ från Semper eller Nestlé även efter att barnet är stort nog att äta riktig mat. Jag tror egentligen att vi alla vet att fabriksgröt inte är nödvändigt för 1,5-åringar, men det blir lätt att man fortsätter köpa för åldersgrupp efter åldersgrupp bara för att BVC insisterat på det när väl ungen fyllt sex månader och avlider utan att föräldrarna köper svindyr, järnberikad gröt. 

Kvittot innehåller också saker vi aldrig köper till ordinarie pris. Glass är en sådan produkt. Det är uppenbarligen helt onödigt och förvaras ändå i frysen så man kan lika gärna passa på när det är extrapris. Och om det inte är extrapris kan man ta lite saft och göra en egen version eller köpa Ica basics glassar som (åtminstone hos oss) i princip aldrig är på extrapris ändå. Såpa är en annan sådan produkt som uppenbarligen är väldigt lagringsbar och vi därför har som grundidé att köpa på oss massvis av när väl det är extrapris istället. Detsamma gäller för diskmaskintabletter, tvättmedel, flytande diskmedel och toapapper. Köp, fyll upp förrådet och upprepa när väl nästa bra erbjudande kommer. På så vis finns det alltid hemma och man slipper köpa det på lokala Ica-butiken till ordinarie hutlösa pris. Det finns fler produkter som faller in under den här kategorin även fast de inte är riktigt lika lagringsbara som tidigare exempel; som ägg, festis (om det är det som summer berries är), kryddor, smör och konventionellt producerat kött. Använd skafferier, kylskåp och frys, och var inte så kinkig med datum så är det möjligt att köpa det mesta på kort datum eller till extrapris. 

Det finns också en punkt som jag inte kan låta bli att bemöta även fast jag inser att jag inte har en bild av helheten av familjens inköp. Det är är vad vi köper och vad vi skulle kunna köpa istället. För även fast det är klokt att fundera på extrapriser och överväga att göra saker själv så finns kanske de allra största pengarna att spara i att lägga om kosten på riktigt. Vad jag ser på kvittot är en hel del kött (om än billigare sådant), men ändå betydligt dyrare än baljväxter som jag inte hittar alls på kvittot. Nu köper jag i och för sig själv inte baljväxter varje gång jag handlar, så det är fullt möjligt att familjen storhandlat hela baljväxtförrådet på Willys för flera månader sedan, men det är också möjligt att de inte äter sådant. För om det är något som är återkommande så är det gnäll om höga priser på mat, men en total ovilja att äta vegetariskt ens några gånger i veckan eller ens att öka intaget av billigare proteiner överlag. För man måste ju inte bli vegan för att blanda i lite linser i köttfärssåsen, prova havregrädde istället för konventionell, eller för att införa soppdag med en helt vegetarisk soppa en dag i veckan. Som jag skrivit om förut så tror jag verkligen att det går att minska sina matkostnader för alla om man bara är beredd att offra sig lite. 

Och det är väl det som är den stora skillnaden mellan gemene man och mig. Jag har faktiskt också druckit juice till frukost på daglig basis, men kommit på att det inte var värt det. Jag har också ätit kött sju dagar i veckan, men insett att det ledde till att jag uppskattade det mindre och var mycket dyrare än vegetarisk kost. Jag har också köpt allt bröd som vi åt och kommit på att det kostade mer än det smakade. Det betyder inte att jag är perfekt eller ser ner på den förälder som handlar ungefär som personen som stod för det där kvittot. Alla är fria att prioritera och agera som man själv vill. Jag tror faktiskt att våra kvitton skulle kunna se ut ungefär så där om min man fick löpa fritt. Det som dock är spännande är att många går omkring med en stark känsla av oro för höga kostnader och av att det inte är möjligt att göra något åt dem. Som jag kunnat konstatera i det här inlägget verkar det finnas en hel del onödiga poster i vanliga människors vardagskvitton. Det finns också andra sätt att köpa saker genom att planera eller tänka om. Hur många av mina tips tror ni personen fick i kommentarsfältet? En del faktiskt. Men ingen föreslog en omläggning av kost eller att man skulle sluta köpa saker. Däremot var det många som mycket riktigt föreslog att handla mer på extrapriser, byta butik och planera före. För sådan är människan. Den vill ha samma bekvämligheter som alltid, men till ett lägre pris. Vi går igång på att minska elpriset eller köpa billigaste möjliga dockan till våra barn, men kan inte för allt i världen inse att vi sparar mest om vi minskar våra inköp helt och hållet. Eller drar ner på bekvämligheter och börjar laga mer mat själva, har det lite kallare inomhus eller förflyttar oss för egen maskin istället för med bensinslukande bilar. Men visst. Då lär man känna av en 20%-ig ökning av livsmedelspriserna just nu och jag fattar det. Det suger. Men det går att göra något åt. För den som vill. 

Får du några tankar vad gäller hur du gör inköp när du ser hur jag tänker och hur personen handlat? Dela gärna med dig om du orkar och vill. Att diskutera matkostnader på ett mer konkret sätt tycker jag är riktigt roligt. 

PS. Personen som gjorde inköpen bor tydligen på mindre ort, med långa avstånd, varpå det uppenbara tipset att byta butik eller gå till butiken med bästa extrapriserna denna vecka inte var applicerbart.