lördag 2 januari 2021

Hur gick det med nyårslöftena egentligen?

2020 var jag så fiffig att jag döpte om nyårslöftena till mål. Jag vet egentligen inte varför, men det låter som de var rätt så typiska nyårslöften ändå. Den här gången kan jag konstatera att det gick lite sisådär. I det här inlägget tänkte jag gå igenom varför. 

Mitt första och största mål var att nyspara 150 000 kr på börsen. Jag kan se att jag satt in 189 000 kr på Avanza, men det innefattar även barnbidrag och extrasparande från kontantinsatssparande (vilket redan bokats in som sparande under tidigare år så jag kan inte räkna det som sparande igen) så det är inte den riktiga siffran. I praktiken landade jag på 136 000 kr. Här är det lite speciellt eftersom jag inte visste att vi skulle få en bebis 2020 när jag formulerade målet. Tack vare bebisen har jag ju varit föräldraledig under en del av året och även sjukskriven en kortare period, vilket påverkat sparandet negativt. Samtidigt har det varit Corona, vilket påverkat sparandet positivt eftersom det inte blivit någon resa med familjen i år. Känner mig ändå helt säker på att jag hade uppnått målet med råge om jag hade arbetat heltid under året, men ångrar inte min bebis ändå. 

Graviditeten satte även vissa käppar i hjulet för mina kollektivtrafikresor. Det blev en del, framför allt kopplade till besök på sjukhus och behov av att ta mig till arbetsplatsen nu och då utan att svimma. Jag mådde under en period för dåligt för att hålla koll, men det finns en reell risk att de översteg 10 under året Corona till trots. Jag har även kört betydligt mer bil än tidigare år på grund av graviditeten. Jag känner därför att jag på det stora hela har misslyckats med tanken bakom målet, nämligen att minska mina kostnader för transport. 

Mitt tredje mål handlade om att dra ner på utemat och jag har inte riktigt koll på hur det gick heller, men min känsla är att det gått rätt kasst det med (så kasst att jag inte ens besvärar mig med att kolla kontoutdragen). Här kom Corona in i bilden igen genom att vi under våren aktivt försökt stötta våra favoritrestauranger (med köp av Corona-säker takeout ska tilläggas) och caféer. Under den första och tredje trimestern var jag även rätt sliten så då blev det också en hel del hämtmat av den anledningen. Vi har också jobbat hemifrån större delen av året och då var det lite kul att äta restauranglunch tillsammans i hemmets lugna vrå, vilket vi unnat oss några gånger. Efter bebisens ankomst däremot har vi definitivt lagt mindre än 500 kr per månad på utemat och fika. Här har vi snarare försökt orka stötta vissa ställen, eftersom jag tyckt det varit lättare att laga mat och baka själv. 

Mitt fjärde mål handlade om att rensa dator och telefon. Jag har gjort vissa rensningar på mobilen som verkar må rätt så fint, men inte av min dator som är totalt kaos. Alltså den funkar bra, men det är oordning och mycket som skulle kunna raderas. Jag har ingen bättre ursäkt än att jag inte orkat. Det är rätt mycket jag inte orkat det här året som ni märker. 

Det sista målet handlade om köpstopp av nya kläder. Jag konstaterade redan från början att det skulle bli svårt i och med att jag inte hade så många kläder i rätt storlek, vilket gjorde det svårt. Sen blev jag gravid och då blev det jättesvårt. Tack vare Sellpy lyckades jag dock förutom två snedsteg. Det ena var när jag köpte strumpor i panik i mars, vilket jag så här i efterhand kan erkänna berodde mycket på att vi var dåliga på att tvätta på grund av min bristande ork. Nu har jag aldrig brist på strumpor trots att jag tror att jag bara äger fem par. Jag känner dock att det var ett okej snedsteg. Det andra uppstod i oktober när jag i panik beställde hem en amningströja eftersom jag kladdade ner allt inom fem minuter (den som ammat en nyfödd bör kunna relatera). Tack vare H&Ms långsamma frakt hade det dock lugnat ner sig när den väl anlände så jag tog en promenad till närmaste butik och lämnade tillbaka den. Den enda ekonomiska förlusten av det var att de jävlarna stal min bonus när jag lämnade tillbaka den. 

Året 2020 gick med andra ord lite sisådär och lärde mig nog varför det här med mål eller löften inför det nya året är rätt så värdelösa. Det finns uppenbarligen en massa saker man inte kan kontrollera. Jag hade aldrig förutspått en pandemi och jag visste inte heller att jag skulle bli gravid eller att det skulle suga musten ur mig så mycket att bära ett barn. Med den bakgrunden tror jag att jag skippar några nya löften inför 2021 och istället håller mig ödmjuk inför att saker ändå inte blir som man tänkt sig. Med det sagt hoppas jag att året blir bättre, pandemifritt inom kort och att jag har energin att hålla uppe ett grundsparande. Om mitt liv är tillräckligt stabilt och jag inte utvecklar ett shoppingberoende tänker jag att jag borde kunna spara en 100 000 kr i alla fall, även fast året 2021 kommer bli betydligt magrare ekonomiskt för familjen än 2020 tack vare föräldraledighet under hela året. 


Hade du några nyårslöften 2020 och hur gick de i så fall? Har du satt några nya inför 2021? Dela jättegärna med dig i kommentarsfältet. 

18 kommentarer:

  1. Jag satte inga löften förra året mer än att vi, familjen, skulle starta ett gemensamt sparande mot frihet. Vilket vi gjorde och vi förde in ca 180.000 trots att en förälder har varit föräldraledig (obetald halva året) och en har arbetat.

    Detta år blir det inga mål då vi märker att tre barn (5,3 och 1,5år) är sjuka ofta och tar mycket tid. Så vi fortsätter med att spara allt vi kan då en kommer fortsätta att vara föräldraledig i minst 6månader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det var väl ett jättefint mål! Bra jobbat vad gäller sparandet! Det är nog någonstans där jag hoppas att vi landar 2021. Låter härligt med en lång ledighet förresten! Bra prioriterat där!

      Radera
  2. Jag brukar alltid sätta mål för kommande året, en hel del faktiskt, inom olika kategorier. De känns motiverande och är saker jag vill uppnå, så det är inget som stressar mig. Skulle jag inte uppnå något så är det klart tråkigt men ändå ok, eftersom det är flera andra mål som jag antagligen lyckats uppnå. Vissa mål är också medvetet svårare satta än andra. 2020 blev inte alls som jag tänkt mig (eller för någon...), men jag lyckades ändå uppnå de flesta av målen som inte var resrelatetrade.

    För 2021 så har jag bland annat som mål att flytta till ett större boende, läsa två böcker i månaden, bara köpa max ett plagg/accessoar/par skor i månaden och utifrån behov (har en lista på vad jag tycker saknas i garderoben). Jag har också ett mål utifrån sparandegrad snarare än ett fixt belopp,men 2021 innebär föräldraledighet, sjukskrivning och förhoppningsvis flytt för vår del, så det lär inte kunna bli så mycket sparande som jag egentligen skulle önska. Ett mål som jag ständigt har men fallerar på är lördagsgodis - det brukar alltid bli sött mer än en dag i veckan...

    Kul att läsa om dina mål och uppföljning! Jag tror på att se över och revidera målen efter hand utifrån ändrade förutsättningar, och jag tycker att du verkar ha resonerat väldigt vettigt kring dina mål ovan. :) Bra sparat och jobbat med att bara köpa second hand kläder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillar mål och härligt att läsa om dina. Jag hoppas att sparandet går bra trots föräldraledighet och att det inte blir alltför mycket shopping. Jag är sugen på nära 0-mål igen där, eftersom jag ändå mest kommer vara hemma.

      Känner igen mig i lördagsgodiset förresten. Det är nog nästan varje dag-godis istället här...

      Radera
    2. Haha, jag gillar mål :)
      Spännande! Menar du som ett köpstoppsår? Jag har aldrig testat det, men läst en del om det. Jag shoppar inte överdrivet, utan köpen brukar vara väl genomtänkta och motiverade, men visst finns det möjlighet att minska utgifterna även här då några köp kanske är mer villhöver än behöver. Däremot är jag överlag ganska nöjd med vår nivå nu - det känns som att vi hittat vår "sweet spot" med en bra sparandegrad trots att vi köper det vi behöver och en del vill ha. Om vi skulle minska utgifterna ytterligare känner jag att livskvalitén skulle påverkas till det sämre. Hur upplevde du ditt köpstopp gällande livskvaliteten över lag?
      Jag får kanske tänka på det igen :)

      Verkligen igenkänning gällande nästan varje dag-godis...

      Radera
    3. Har bara haft det gällande nya kläder, inte sådär all in som många andra. Men tror att ett totalt köpstopp vore fullt möjligt om man inte inkluderar barn och presenter i det. Det var ytterst få saker som jag köpte till mig själv förra året och hade jag inte ammat och varit gravid hade det blivit näst intill ingenting. Med det sagt så kräver ju inte hemarbete så mycket kläder och jag tror jag haft mer reklamt-shirtar på mig än annat 2020 iom att ingen såg mig. Det vore kanske en annan sak om man jobbade heltid bland folk :P Jag märker också nu under föräldraledigheten att jag inte byter kläder så ofta, vilket jag gjort på ett annat sätt när jag cyklat till jobbet och folk sett hur jag ser ut.

      Att köpa begagnat istället för nya saker påverkade inte livskvaliteten alls, men så var ju inte det något riktigt köpstopp som du kanske menar. Iom att köpstoppstankarna främst beror på miljö och platsbrist vore det inte aktuellt för mig att förvägra mig typ utemat, fika eller semester heller. Den som är väldigt fokuserad på ekonomin skulle säkert hoppa sånt också eller kanske bara beroende på vilka problemområden man har. Jag har aldrig varit storkonsument av prylar till mig själv, däremot lagt en ansenlig summa på upplevelser (både småsaker som utemat och större resor) så ville jag åtgärda det så vore det en annan grej.

      Radera
    4. Det låter definitivt mer görbart med att köpa enbart second hand kläder under ett år! Det tror jag heller inte påverkar livskvaliteten till det sämre. :) Jag tänkte mer på om exempelvis nöjen, resor, restaurang och liknande också inkluderades i köpstopp för det tycker jag är betydligt svårare att helt avstå under ett år eftersom det är sånt som jag tycker ger glädje att lägga pengar på. Som du skriver blir köpstopp för presenter och barn också svårt.
      Jag har köpt en del plagg nu efter graviditeten eftersom kroppsform ändrats jämfört med innan, men jag känner mig ganska "klar" med den uppdateringen nu :)
      Jag håller med om att det inte krävs lika mycket kläder när man är hemma eller jobbar hemifrån som på jobbet. Det finns fördelar med denna tid också ;)

      Radera
  3. Vet inte om du skrivit om det tidigare, men hur tänker ni med barnspar? Vi sparar barnbidraget, men pausade under 2020 när vi båda var lediga. Vår tanke är att det ska vara till insats i första boende, körkort/första bilen eller något sådant. Inte bara en klumpsumma i handen. Försöker prata om sparande redan nu, äldsta är 3.5år, ibland när jag kollar lite snabbt på mobilen kan han fråga "hur går det på börsen idag pappa?" Så förhoppningsvis är det på rätt spår :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte heller om jag skrivit om det, får skylla på amningshjärnan, men vi sparar hela barnbidraget till barnen men behåller flerbarnstillägget till övriga barnkostnader, typ terminsavgifter eller cykel var tanken. Dock är flerbarnstilläggs-kontot i princip tomt nu så det räcker inte så långt än :P

      Vi har resonerat som så att vi hade skaffat barn även utan barnbidrag så de kan lika gärna få behålla det. Även nu när det är lite småfattigt mot tidigare så tycker jag att jag och min man enkelt skulle kunna dra in på saker som frigör åtminstone ett barnbidrag så har svårt att ens för mig själv låtsas att vi "behöver" bidraget till barnens kostnader. Så kändes det för övrigt med Mini också (och då hade vi riktigt låga inkomster på riktigt). Att så länge jag under föräldraledigheten käkade utemat flera gånger i veckan och fikade på café med mammagruppen tre gånger i veckan så kunde jag inte låtsas att jag inte hade råd att spara barnbidraget.

      Tycker dock att er lösning låter fullt rimlig. Det enda jag själv egentligen tycker talar emot en paus i sparandet är att det vore jobbigt om det blev dålig tajming för marknaden. Vi tänker oss också att sparandet är till vettiga saker som boende eller (kanske vettigast av allt!) till att bygga upp den egna pengamaskinen.

      Radera
  4. Skulle du inte vara föräldraledig utan lön eller föräldrarpenning under en stor del av 2021 (tills bebisen fyller 1)? Hur kommer du kunna spara 100 000 i så fall?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga! Jag får lön av min man och räknar med att jobba del av året. Med lön menar jag att vi sparar halva överskottet av hans inkomst i var. Jag kommer nog också att ta ut en del semester i sommar och så snart plutten blir 1 så får vi det bättre ställt pga sgi-regler. Men det är klart att det kan bli tuffare än jag tror. Hittills har jag dock sparat mer än planerat varje månad. Under föräldraledigheten alltså. /Frihetsmamman

      Radera
    2. Du kanske redan har skrivit om det, som jag missat isåfall, men har ni uppdelad ekonomi så att summan i målet bara är för dig och inte er tillsammans? Väldigt bra isåfall!

      Radera
    3. Ja, jag siktar på Fire helt på egen hand och vår ekonomi blir således helt uppdelad. Just när jag saknar inkomst helt så ger han mig därför en inkomst. Annars brukar vi dela på kostnaderna så att det blir rättvist istället. Det hindrar inte min man från att spara, men eftersom han är helt ointresserad av att sluta jobba så har jag valt att fokusera på mig och mina drömmar. Jag tror att jag är rätt så ensam om att ha det så i den här sfären och har därför också andra problem än många. Jag skulle ju tex kunna sluta jobba imorgon och leva till 100% på honom, men det skulle ju i så fall innebära en risk vid separation och innebär inte den frihet jag planerat inför. Jag har också svårare att få till en riktig snålmånad eller liknande eftersom vi inte har samma mål. :) /Frihetsmamman

      Radera
    4. Helt rätt tänkt tycker jag att satsa på din dröm! :) Jag tror att gemensam eller uppdelad ekonomi ger olika för- och nackdelar i resan mot FIRE, så det är intressant att läsa om hur andra gör.

      Radera
  5. Transportkostnader... Här förvånade det mig hur mycket en bil som "bara står" egentligen kostar ... Året har innefattat en flytt från landet där bilen ÄR nödvändig till nuvarande lyckliga situation att kunna åka kommunalt. Men, jag borde gjort mig av med bilen ... Hållit koll på ALLA utgifter: besiktning, återbesiktn, broms-ok, reparation, skatt, försäkring m.m. Blev 1000 i månaden! Sen har jag åkt till jobbet kommunalt: 1300. Sen såg jag att jag ändå tankat för runt 1000 kr/månaden... Får verkligen göra mig av med bilen om målet att minska transportkostnader ska uppnås. Var inte helt på det klara med att det kostar i snitt 1000/mån att hålla den i körbart skick, och jag var ännu mindre på det klara med att jag "okynnes-åker" för i snitt 1000 kronor i månaden! Hur har jag ens tid med det? Grrr🤨

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var väldigt skönt att bli av med bilen 2018 - det sparar jättemycket!

      Radera
    2. Lustigt att du skriver om det här ungefär i samma veva som jag räknat lite på vad vår bil kostar oss och föreslagit för min man att vi ska göra oss av med bilen. Du har helt rätt så klart, mitt mål handlade mest om att anpassa de rörliga kostnaderna i största möjliga mån genom att cykla mer. Vi brukar dock tanka för max 3-400 kr i månaden så det är inte extremt omfattande okynneskörning, men nästan all biltransport går ju att ersätta. Just under Corona när vi dessutom inte fått åka någonstans har det blivit extra uppenbart hur sällan den används vettigt. Min man svarade dock likt Eliasson att bilen är nödvändig, så vi lär väl knappast göra oss av med den nu heller. :P

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera