tisdag 6 september 2022

Är det för mycket begärt att vi får offra oss lite?

Jag misstänker att jag kan göra någon upprörd med dagens inlägg. Jag känner mig nämligen väldigt annorlunda, lite socialt utanför. Det är hög inflation och valtider. Med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att det talas om att det är så synd om olika grupper och att standardsamtalet i fikarummet är hur jobbigt livet är med de nya, högre priserna. Men sedan fastnade jag framför tv:n en söndagkväll och slötittade på Agenda som handlade om elpriserna och energipolitiken i Tyskland kontra Sverige och jag började då fundera på varför tyskarna pratar om hur de ska begränsa sin energiförbrukning medan vi i Sverige pratar om hur skattebetalarna ska kompensera oss så att vi kan leva precis som vanligt. Är det verkligen rimligt att livet ska fortgå som om ingenting har hänt samtidigt som världen är upp och ner? 

Jag vet inte hur mycket jag skrivit om det förut, men jag växte upp på den svenska landsbygden. Inte i Norrlands inland, men likväl i en mindre kommun utan en närliggande kollektivtrafik och där folk i största allmänhet har minst en bil per person med körkort. Jag vet inte hur många gånger jag försvarat för mina storstadsvänner att man måste ha bil på landsbygden och att det är viktigt att bensinpriserna inte blir alltför extrema för alla stackarna som är bilberoende. Lite som en politiker som tjatar om att hela landet ska leva. Nyligen hälsade jag på en vän som bor kvar i området och plötsligt började jag titta på hembygden med andra ögon. De avstånd jag som barn upplevde som så långa inser jag att jag låtit Mini cykla sedan 4-5-årsåldern. Och trots att vi idag bor i en stad så är det helt normalt att det tar en 20-30-40 minuter för oss att cykla till våra jobb, fritidssysselsättningar och diverse affärer på daglig basis. Hade jag gjort det i min ungdom hade jag enkelt kunna spontant köpa en godispåse, gå på kafé eller träffa typ alla mina kompisar även utan en bil. Om jag dessutom hade ägt en elcykel hade jag kunnat relativt smidigt ta mig till resten av mina vänner eller till regionbussarna. Om mina föräldrar hade haft en ellådcykel hade de kunnat storhandla, veckohandla eller skjutsa oss till fotbollen med cykel. Men det hade de ju så klart inte. De hade istället två bilar. 

Någon dag efter mitt Agenda-tittande handlade någon annan nyhetssändning om en familj som precis som jag under min uppväxt var beroende av två bilar i familjen. Paret beskrev att de vanligen tidigare för flexibilitetens skull tagit två bilar till sina jobb (fast de arbetade på samma arbetsplats) en mil bort från hemmet, men att de inte längre har råd med det eftersom bensinpriserna är så höga. De pratade också om fritidsaktiviteter och att de känt ett behov av att skjutsa barnens vänner eftersom de bor på landet och inte vill att barnen ska känna sig exkluderade. Allt det här är saker mitt tidigare jag skulle ha skrivit under på och relaterat till, men med mina nya glasögon började jag fundera på om det inte till viss del även här handlar om att vi är orimligt bortskämda. Skulle jag idag flytta ut på landsbygden och ha en mil till jobbet skulle jag så länge som möjligt transportera barnen med en lådcykel eller elcykel med cykelvagn. Skulle jag köpa en till bil skulle jag sannolikt lättare kunna räkna hem kostnaden för en elbil, eftersom jag skulle köra den mer och kunna ladda bilen i hemmet i stor utsträckning. Ibland brukar jag själv surfa efter boenden på landet på Hemnet. Föga förvånande skulle vi kunna få en villa med pool och stor trädgård för mindre än vi betalat för vårt radhus och då pratar vi inte direkt några jätteavstånd från staden, utan runt 15 km. Med andra ord skulle vi kunna sänka boendekostnaden (eller höja familjens standard) i utbyte mot högre transportkostnader, vilket är något som sällan nämns i debatten. 

I Sverige möts nämndes ännu en tid senare att elpriserna skulle sjunka markant om Sverige sparade in 5% av sin elförbrukning. Den siffran gjorde mig ännu mer förbannad över att vi inte pratar om att spara el utan istället hoppar in direkt på subventioner. För även jag (eller kanske vi)  som är snål på det mesta, däribland elförbrukningen skulle kunna spara 5% genom att dra ner på min mans duschar, korta tiden jag själv duschar, sänka inomhustemperaturen ytterligare och minska användandet av tvättmaskinen något genom att systematiskt ha "skräpkläder" direkt när jag kommer hem så att min yngsta inte hinner kladda ner mig med yoghurt eller typ snor. Och då har jag, till skillnad från flera grannar, ingen uppvärmd pool. Inte heller har jag någon utomhusbelysning, jag badar i princip aldrig i badkar, har ingen motorvärmare (eftersom jag i princip aldrig kör bil) och det är inte direktverkande el som värmer min bostad. Ja, priserna är höga och jag kan till och från känna ett uns av obehag över det. Men jag tycker fortfarande inte så värst synd om mig själv eller övriga svenskar. Vi hade vad som då kallades för skyhöga kostnader även i vintras. Det var innan Ukraina. Och redan då talades det flitigt om att det skulle bli värre. Man skulle kunna tro att folk beställt sig en värmepump då eller installerat sig några solceller. Det verkar som att många missade det ändå och nu är så illa tvungna att förlita sig på statligt stöd ännu en vinter. 

Mitt resonemang är som vanligt förenklat och det finns så klart alltid personer som blir lidande utan att ha haft några förutsättningar att ta höjd för de ökade kostnaderna. Däribland vissa företag som får sina förutsättningar försämrade märkbart, vilket tyvärr späder på inflationen för resten av oss ännu mer. Men med det sagt så finns det många av oss som skulle kunna offra oss för att ta igenom den här tiden finfint. Min kompis till exempel kanske skulle låta barnen ta skolbussen hem ibland istället för att skjutsa dem hejvilt för att det är det som de alltid brukar. Paret som tog två bilar till jobbet kanske skulle investera i en cykel så kan den som inte hämtar barnen ta cykeln hem istället. Den som har en tvååring med blöjor skulle kunna potträna istället för att jaga kuponger på Facebook. Den som äter drygt 80 kg kött per år skulle kunna köpa hem några förpackningar baljväxter och sänka sina kostnader för livsmedel markant. Och i princip alla skulle kunna sänka inomhustemperaturen och sin förbrukning av varmvatten. Poängen är att det finns sätt att dra ner sina kostnader oavsett om det gäller elen eller fredagsmiddagen, men att man måste offra sig lite på vägen. Men med det sagt så väljer ju alla själva vad de ska göra. Det går ju bra att fortsätta gnälla i fikarummet medan man surt betalar dyr diesel för att köra fyra km till arbetsplatsen och ännu lite till för parkering. Eller så plockar man fram cykeln från garaget och sparar flera hundra i veckan bara genom att förflytta sig för egen maskin och så kan man fortsätta konsumera el som förut eller äta lika mycket kött som tidigare. Det är upp till var och en. Jag för min del tänker satsa på att offra mig lite och sitta tyst under eftermiddagsfikat istället. 

Hur kommer du hantera elpriset och alla andra kostnadsökningar? 

42 kommentarer:

  1. Jag är helt på din linje! Folk är väldigt väldigt bekväma. Jag kan inte heller för mitt liv förstå att de skulle kunna ordna annan värmekälla inte har gjort det? Jag förstår att alla inte kan, men de som skulle kunna har väl bränt pengarna på estetiska renoveringar typ.

    Många som kör bil kan helt enkelt inte tänka sig att cykla eller åka kollektiv, oavsett hur bra cykelbanorna blir, oavsett hur många avgångar som bussen har. Frågan är var smärtgränsen i plånboken går för att de ska kunna tänka om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just värmekällan tycker jag är extra spännande. Per Bolund blev rätt hårt pressad i partiledarutfrågningen om just det eftersom han är emot prissänkningar men för subventioner av energieffektivisering och jag bara väntade på att han skulle säga som det var: "Helt rätt uppfattat. Jag tycker inte vi ska ge någon återbäring till dem som inte hunnit köpa en värmepump. De kan få visst stöd när de köper en nu eller om tre månader, men jag bryr mig inte så värst mycket om att det är viss kö på dem nu för folk har haft ett år på sig att skaffa en sådan. Vi sa faktiskt i fjol att elstödet bara var en engångsgrej så folk borde ha tagit tag i det." Det sa han dock inte utan han flummade runt om att han kanske kunde tänka sig visst stöd men utan att vara specifik.

      Det hörs kanske att jag tycker vi kan skita i högkostnadsskydd och återbäringar och hoppas att folk tar eget ansvar istället för att absolut ALLA ska få rabatt på skattebetalarnas bekostnad. Då bor jag ändå i ett radhus med luftvärmepump så vår elkonsumtion är inte jättelåg direkt.

      Men ja, smärtgränsen är mycket intressant. Jag har ingen aning. Personligen är jag glad över att hela familjen äger ullunderställ i passande storlekar. Kanske får komplettera med något nytt från Woolpower för att göra livet än behagligare?

      Radera
  2. Jag tänker att pengar är ett väldigt bra styrmedel. Förhoppningsvis gör många det som krävs och även de som har bundet elpris. Det är kanske det jag nästan tycker är mest provocerande när kollegor eller vänner som har bundet "inte behöver bry sig". Att ändra sina vanor ger inte många ören för dem men kan betyda massor för andra.

    Sedan är vi väl folk vanemänniskor i stort. Jag tror att man inom denna sparsfär är mer benägen att agera och att förändra.

    Vi hanterar det genom att trimma våra vanor, timdebitering, samt ha möjlighet till tre värmekällor. Fjärrvärme, kamin och i värsta fall elelement (vilket vi inte använder så klart). Samtidigt leker jag med tanken på att sätta smart styrning på elelement och köra dem när elen är billigare än fjärrvärmen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig om det första. Personligen har jag rörligt pris, men försöker ändå styra om till natten och minska de dyraste timmarna trots att det inte påverkar min privata ekonomi direkt. Vi får väl hjälpas åt precis som under pandemin, tänker jag.

      Radera
    2. Jag är nyfiken på vad alla gör på natten som drar el. Själv har jag eluppvärmd luft som går dygnet runt och värmer upp till ca 16-17 grader och dagtid kör jag luftvärmepumpen så att vi får ca 19-20 grader. Lagar mat och bakar gör jag dagtid. Även disk- och tvättmaskin går dagtid ( elsäkerhetsverket rekommenderar inte att man kör dessa nattetid pga brandrisken). Det ena jag kan komma på är att man skulle kunna ha nån tidsstyrnig på varmvattenberedaren. Ladda elbilen också om ma har sådan.

      Radera
  3. Tänker ibland på min barndoms besök hos mormor och morfar. De hade sparsamhetstänket med sig hela tiden. De hade ju upplevt krigstider och ransoneringar. Jag har ingen uppfattning om elen var dyr på 70-talet men hälsade man på hos mormor och morfar så var det kläder på inomhus och extra filtar på sängarna nattetid. Inga onödiga värmegrader i huset och morfar ropade till så fort vi hade dörrar eller fönster öppna att de skulle stängas på en gång så att värmen inte släpptes ut. Kläder vädrades och tvättades inte förrän det var absolut nödvändigt. Om vi ville ringa rikssamtal hem och prata med mamma så stod morfar som en hök över oss och det var väldigt korta samtal för att säga det nödvändigaste för rikssamtal var dyrt. Hos mormor lärde jag mig tidigt att alltid ta tillvara på rester och göra nya rätter för mat slänger man inte, baka bröd och handla efter säsong. Mina barn har inte alls fått detta tänk med sig i sin barndom men det är nog dags för ett uppvaknande igen för många. /Hea

    SvaraRadera
    Svar
    1. låter i och för sig ganska trist med morfar där som en hök osv

      Radera
    2. Ha, ha tror jag inte var ovanligt på den tiden. Min pappa var född 1927 och jag växte upp på 60 -70-talet och tror nog att det var många som blev överhökade vid rikssamtal, att ringa var dyrt och vanliga arbetare rättade mun efter matsäcken.

      Radera
    3. Hej Hea! Det här är något jag tänkt mycket på under den senaste tiden. Att tidigare generationer har haft det här i sig och ibland undrar jag vad som händer när hela den svenska befolkningen består av influencers och influerade instagrammare istället för Svea, 92, som plockar bär och gör lingonsylt och äter upp absolut allt hon lagar. I min mening är väldigt många egenskaper av våra äldre generationer beundransvärda och även värda att eftersträva, men jag tror inte så många känner likadant. Mina syskon brukar iofs ofta roa sig över att min farmor är min största inspirationskälla och att jag blivit en ny, liten farmor. Så jag kanske är allmänt knasig.

      Tack för att du delade med dig iaf. Din bild stämmer ganska bra in på hur jag föreställer mig att det var.

      Radera
  4. Jag tror att sossarna är lite pressade såhär i valtider och att säga åt folk att bita ihop, sätta på sig en extra tröja i vinter, ta cykeln när det går och spara på elen skulle förmodligen inte gå hem hos deras väljare 😂😂 men håller helt med, vi är ruggigt bekväma och bortskämda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag att du har helt rätt i och egentligen är jag inte så förvånad eller besviken på socialdemokraterna, men vad har hänt med högern? Om inte ens de kan vara lite krassa känns det kört. Uppenbarligen, utifrån att jag ändå fått en del positiva kommentarer på det här inlägget trots att jag väntade mig enbart negativa sådana, så är jag inte ensam. Vilket betyder att våra politiker, från vänster till höger, inte representerar oss alla. Det känns lite skönt och jobbigt på samma gång.

      Radera
  5. Jag tycker inte alls vi är bortskämda.
    De flesta av oss har arbetat väldigt hårt för att få ett bra samhälle som våra politiker fullständigt slagit sönder de senaste 12 åren.
    I princip alla av Sveriges problem just nu är själförvållade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då har du den stora merparten av svenskarna på din sida.

      Jag vill bara för tydlighetens skull säga att jag inte tycker att politikerna gjort allt rätt eller att allt är toppen i Sverige. Men jag misstänker att ukrainarna också tycker sig ha arbetat hårt och för det har de i princip inte kvar någonting alls just nu. Därmed tycker jag väldigt mycket mer synd om dem än om barnfamiljer med direktverkande el eller uppvärmda pooler. Jag har ändå en luftvärmepump och är bosatt i södra Sverige. Jag har rörligt elpris och sjukt mycket högre elkostnader än tidigare. Men jag överlever. Och jag kan anpassa min förbrukning. Precis som den stora merparten av svenskarna.

      Radera
    2. "fullständigt slagit sönder " LOL

      Radera
  6. Nej, det är verkligen inte för mkt begärt! Jag tycker det är helt otroligt när jag ser på familjer runt omkring mig: stora fina hus, renoveringar, pool och/eller spabad, minst två bilar, minst två snöskotrar, båt, husvagn, fjällresor, fyrhjulingar, jakt och vapen... Jag fattar inte att folk har (hade?) råd. Eller tid och ork. Det är helt vanliga arbetarfamiljer här på "min" landsbygd, med en livsstil som lottomiljonärer.
    //Ingela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din kommentar Ingela, fick mig att tänka på mitt (tydligen) överlägset mest lästa inlägg någonsin "Vem har råd att bo i villa egentligen?". Där diskuterade vi flitigt om "vad banken går med på" är detsamma som vad en person har råd med. Och kanske ser vi nu, med högre räntor och elpriser, ganska tydligt att vi alla faktiskt INTE har råd att bo och leva som vi gör. Åtminstone inte på ett ekonomiskt hållbart sätt för individen (för planeten är det garanterat inte hållbart alls oavsett). Kanske är det du beskriver det som kallas livstilsinflation? Folk vill bara få det bättre och bättre och bättre så till den grad att de missar att de egentligen likt mig är vanliga knegare utan riktigt utrymme att leva på det sättet. Eller något sånt.

      Tack för att du tog dig tid att kommentera!

      Radera
  7. Vi kommer göra som vi gjort sen vi flyttade till huset för snart 10 år sedan. Elda när det behövs, släppa ut värmen från ugnen när vi använt den klart. Ha cirka 18 grader inomhus innan vi eldar upp till godare värme. Sockor och varmare tröja är något vi tar på oss. Visst kommer vi ha dyrare vinter framför oss men vi kommer lösa det :) / Therese

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter klokt, Therese! Tror de flesta av oss kommer klara det även fast det självklart svider. Det gör det för mig och min luftvärmepump också. Härligt med möjligheter till eldning förresten!

      Radera
  8. Mycket bra inlägg- håller med dig - vi måste anpassa oss - vi kan inte fortsätta leva som vi ha levt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag blev lite förvånad över alla medhåll. Jag filade på inlägget länge för att jag inte visste hur upprörda mina läsare skulle bli, så jag är glad över att inte ha blivit särskilt påhoppad alls.

      Radera
    2. Jag tycker att det var uppfriskande i debatten. Gärna mer av det här slaget. Vi svenskar ifrågasätter för lite av etablissemanget(?) så jag ser gärna mer av det här slaget om du vågar och orkar.

      Radera
  9. Mycket bra inlägg- håller med dig - vi måste anpassa oss - vi kan inte fortsätta leva som vi ha levt

    SvaraRadera
  10. Helt rätt, vi måste ändra vår levnadsstandard. Jag gillar utmaningar och skulle gärna sälja xc70:n och leva med en bil fastän vi har 15 km till jobbet. Cykla på sommarhalvåret och buss på vintern. Ungdomar har alldeles för mkt pengar idag. Högstadieelever som äter ute flera ggr i veckan och kör runt i epa och har dyra mobiler och kläder, helt galet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym! Roligt att höra att du också är inne på att ändra levnadsstandarden. Det är sällan det hörs i debatten. Tycker att det låter som en spännande utmaning. Sannolikt går det bättre än du tror. Nu har jag inte så långt till jobbet som du och ett jobb där det är möjligt att arbeta hemifrån om det krisar med framkomligheten, men jag brukar köra året runt på cykel. Det funkar fint med dubbla dubbdäck nästan varje vinter. Berätta gärna mer om du bestämmer dig för att prova!

      Vad gäller det sista du skriver så håller jag helt med. Där syns den svenska livsstilsinflationen tydligt!

      Radera
  11. Känner igen mig själv jättemycket i det du skriver. Är mitt uppe i en separation med två barn och tänker att det får bli lite svajigt till en början innan allt stabiliserats. Det går ingen nöd på oss, har sparpengar som kan användas i nödfall. Är inte extravagant i mycket och kommer kanske hitta fler områden att spara in på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt att höra om separationen, Christoffer. Generellt kan jag tycka att gruppen ensamstående med barn (och då särskilt de med lägre inkomster) kan få klaga lite grann. Åtminstone mer än gruppen medel- och höginkomsttagare. Men som Snålgrisen påpekar, och det har han nog rätt i, så är det nog ofta ändå så att de fattigare påverkas mindre för bor man i lägenhet blir inte skillnaden jättestor. Oavsett är jag övertygad om att du kommer klara dig fint och hoppas att sparpengarna inte behövs i första taget. Lycka till!

      Radera
  12. Ett stort problem är att så fort saker och ting som verkligen kan påverka folks vardag, som t.ex. elpriserna skjuter i höjden, då kommer våra stollepolitiker med allmosor i hand och ska "rädda" sian röster genom att strö ut helikopterpengar. Vilka är det som drabbas av ett elpris på 5 kr/kWh? Det är inte de flesta invandrare, äldre och andra som inte har så mkt pengar, ty de bor i lägenhet och lär även i fortsättningen få en elräkning under 1000 kr. Det drabbar inte oss i övre medelklassen som bor i moderna hus, har vettig uppvärmning och kan stänga ner pool, spa etc om det skulle kärva. Nej det drabbar de som verkligen borde göra något med sin elförbrukning, och som me dhöga elpriser borde få tummen ur och investera i lite isolering, en värmepump etc. Detta kan man använda helikopterpengarna till, att låta dessa människor som bor i hus med direktel få ansöka om bidrag för värmepumpar och annat, inte att strössla dem över dig och mig, där gör de inte oss någon nytta mer än att folk gillar att få gratis pengar och kanske då är mer benägna att ge sin röst åt det hållet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ditt inlägg fick mig att tänka till. Jag inser att du med största sannolikhet har helt rätt. Lite som när jag skrev om matpriser förut och insåg att den som innan inflationen hade riktigt låga kostnader nu även efter inflationen sannolikt också kommer ha riktigt låga kostnader och att resten bara kan anpassa sin konsumtion efter läget och byta kost. Lite samma sak med elkrisen.

      Radera
  13. helt rätt - håller med - folks livstilsval ska inte subventioneras. Husägare har haft det superbra i 15 år pga de låga räntorna men så snart det blir lite tuffare blir det gnäll. Det är bara att flytta till en lägenhet. Ska vi få helikopterpengar pga räntorna har stigit lite också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag uppskattar att du tog upp det, för du har ju naturligtvis helt rätt. Varför pratar vi i princip aldrig om det? Magdalena Andersson nämner ofta, nu senast ikväll, att vi sparat i ladorna till sämre tider, men varför har inte husägarna gjort det? Nu vill jag inte svära i kyrkan, men jag fick som rätt ung lära mig att man skulle räkna på högre räntekostnader även när man har lägre kostnader så när vi flyttade till bostadsrätt för en massa år sedan så betalade vi en avgift till oss själv på en normalränta som jag tror var på 6%. Tyvärr var ju det helt värdelöst, eftersom räntan bara sjönk från dryga 3% i början och sedan neråt, så vi byggde kapital som hade kunnat investeras bättre på börsen. Men egentligen är det kanske inte en så orimlig princip att följa? När tiderna är goda bör hushållen spara i ladorna så att de kan hantera energikriser och höga räntor. Eller är det för mycket begärt?

      Radera
  14. Jag kan inte annat än hålla med dig. Svenskar vill ha rättigheter men inga skyldigheter. Jag känner mig ofta rent äcklad av folks konsumerande. Stora fula och feta stidsvagnsliknande bilar som tar en jävla massa plats. Villa/bostadsrätt som ska renoveras var och vartannat år. Käka ute. Handla kläder. Resa hit och dit. Som att det är rättigheter som bara ska tas för givet. Jagjagjag. Helt sanslöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen mig i dina känslor. Just bilar, särskilt bland mina grannar som bor i ett sjukt platt landskap (kan du gissa var jag bor?) centralt i en stad, men ändå måste ha bilar som i bästa fall klassas som stadsjeep och i värsta fall som monstertruckar äcklar mig kopiöst. What's up with that? Dessutom ska de alltid ha företräde och bryr sig inte om att sakta ner för barn. Utan störst först gäller.

      Tack för att du tog dig tid att dela med dig också. Sånt uppskattas!

      Radera
  15. Jag håller helt med dig!!! Tycker det är helt galet att få bidrag för att göra av med el. Vi behöver ju minska vår elkonsumtion, minska vår övriga konsumtion och åtminstone försöka göra nåt åt klimatkrisen.
    Pandemi som riskerar liv nu => drastiska åtgärder som påverkar allas dagliga liv
    Klimatkris = >???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sällan har en kommentar jag fått glatt mig så mycket som din. Jag känner precis som du att klimatkrisen är central, men alltför bortglömd och det märks tydligt nu när energidebatten är så livlig. I just den här sfären upplever jag inte intresset som jättestort heller, varpå jag inte skrivit så mycket om det, men din kommentar gav mig hopp att åtminstone några av mina läsare bryr sig om den. Sen håller jag helt med dig tillbaka vad gäller minskningen. Önskar verkligen att vi kunde bita ihop och skärpa oss lite. 5% minskning är INTE så mycket.

      Mvh,
      Hon som just gick förbi Pluttens förskola och noterade att alla lampor är tända. Den har inte helgöppet.

      Radera
  16. Tror att det är mycket massmedia idag som bidrar till att offerkoftorna sätts på, synd att det inte värmer bara. Folk är så vana vid att konsumera precis vad de vill.

    Här gnälls det över att folk får åka till mammografi drygt 4 timmars resa tur och retur på bussen en gång vartannat år. Vi är fruktansvärt bortskämda och bor man på landet är det tydligen självklart att man ska ha bil annars blir man sedd som från en annan planet. Klarar mig utmärkt med bara kollektivtrafik både bättre för miljön och plånboken.
    Har i många år levt ett frugalt liv och min inkomster är små, försvinnande små. Kan ärligt säga att jag finner ett nöje i att fixa min tillvaro så billig och bra som möjligt. Äter bra bor bra och är lättroad. Livskvalité är inte att kunna ha råd med allt och köpa det man vill precis när man vill. Skulle säga att för mig är livskvalité att i ibland försaka, längta till det man önskar sig, var tvungen att prioritera vad man lägger sina pengar, ur det kommer kreativitet och tillfredställelse. Givetvis finns det gränser för hur mycket man måste vända på slantarna men att göra det i viss mån ger mer. Håller helt med dig, upplever samma i min omgivning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra inställning, haller med:)

      Radera
  17. Äntligen någon som skriver vad jag tänker!
    Och jag tycker verkligen inte synd om de som har pool. Det är väl självvalt?
    Vi funderar på hur vi ska kunna dra ner vår förbrukning ytterligare, sänker innetemperaturen såklart och värmegolven. Säger åt sonen att duscha kortare tider osv.
    Sedan detta med pendlingsavstånd... Det är som att 1 mil på landet är jääääättttteeeelåååångt emedan 1 mil i stan är kort? Att cykelpendla till jobbet 1 mil (enkel väg) är inga konstigheter i storstan där jag bor.
    Ja, ja.
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flyttade från Stockholm till landet för tjugo år sedan. Cyklade jämt i Stockholm, finns ju cykelvägar överallt. Men här cyklar man med risk för sitt eget liv på smala vägar och folk som kör som idioter. Cykelvägar borde finnas överallt i Sverige, där det finns en bilväg./ Em

      Radera
  18. Tack!
    Jag behöver höra att någon mer blir galen på snacket om generösa elbidrag. Är så ensam i mina åsikter att sparsamhet med elen ska vara prio ett och sedan försöka hjälpa de som verkligen behöver som en andra prioritet.

    SvaraRadera
  19. Tack för att du påminner mig om ytterligare en anledning till att jag INTE saknar fika/lunch på kontoret! Vi har ingen plan alls i dagsläget. Det kostar vad det kostar, liksom, och det kommer det fortsätta göra även om jag skulle gnälla om det. Kanske är jag bara lat/ointresserad? Våra väl tilltagna marginaler gör sig påminda igen, för jag har inte ens känt ett behov av att bry mig om ökade priser än...

    Men då har vi ju redan begränsat våra utgifter under många år, har EN pluginhybridbil (rejäl dragkapacitet var ett måste så ren el gick bort), allt är LED, vi eldar på vintern (och jag bor i många lager ull), osv. Ingen pool, osv. Har vi blivit lata sedan vi flyttade till landet? Kanske. Vi har 1.3 mil till närmaste större mataffär och ja, vi åker bil dit. Precis som du säger så är det lätt att ta för givet att man måste åka bil just för att det är "på landet". Samtidigt så handlar vi max en gång per vecka. Jag har å andra sidan ca 25 m till jobbet (går, med kaffekoppen i handen :)), medan Herr Lugn åker 5 mil enkel resa tre dagar i veckan. Trots höga elpriser så blir det billigare (och går snabbare) än SL-biljett.

    Jag hoppas att vi får plats på förskolan ca 4 km hemifrån så att vi kan gå och cykla dit, och att vi inte bara kommer ta bilen per default. Jag vill inte att Bebis Lugn ska lära sig att det är så man gör, och vi skulle må bra av att lära oss av med det igen! Numera finns det dessutom cykelväg nästan hela vägen dit (och till närliggande skolor när det blir dags för det) - det gjorde det inte för bara några månader sen.

    Den ökande bolåneräntan fick oss att diskutera en stund, men vi kom fram till samma sak som vanligt - så länge den inte går över typ 5-8 procent så mår våra pengar bäst i ISKen. Alltså vi köpte ju hus för hälften av "vad banken tyckte vi hade råd med" av flera anledningar. Kanske är jag bara självgod och lat? Borde jag bry mig mer? Jag känner mig inte träffad när man pratar om att vi använder för mycket el, för jag tror inte att vi kan göra så himla mycket mer (förutom att flytta tillbaka till en lägenhet, sälja bilen, osv). Värmepumpen (luft/vatten) och pannan är sprillans nya för de gamla gick sönder, men att tilläggsisolera hela huset känns helt orimligt.

    SvaraRadera
  20. Bor du i samma län som Sveriges demografiska mittpunkt?

    SvaraRadera
  21. Du har så rätt. Bara när jag jämför livsstilen mellan när jag växte upp på 1990-talet och nu så har det skett en enorm förflyttning i vad som anses vara normal levnadsstandard. Det beror väl på att reallönerna gått upp ca 10000 kr/mån i genomsnitt - men folk gnäller ändå och har absolut inte råd att spara…

    Dessutom vet vi mycket väl egentligen att vi lever i extrem lyx både historiskt och geografiskt och att vi kvaddar planetens klimat av ren bekvämlighet, men det är enklare att svepa in sig i en offerkofta än att ta lite ansvar. Och ingen politiker kommer att våga säga till väljarna att ta sig samman.

    Tyvärr lär det bli värre, rödgröna budgetar har alltid haft satsningar på energieffektivitet vilket varit och är till stor nytta för industrin (klimatklivet, LIP, KLIMP, etc) men i och med den nuvarande budgeten som högern och centern röstade fram försvann en stor satsning på energieffektivisering i flerbostadshus. Helikopterpengarna hade kunnat göra så mycket mer nytta som stöd till energieffektivisering (vilket även DN och DI påpekat).

    SvaraRadera