måndag 28 september 2020

Varför jag hatar banker

Ibland känner jag mig som en total hycklare rent privatekonomiskt och det gäller framför allt när det kommer till uppgifter som kräver någon slags förhandling. Det beror framför allt på att jag tycker det är så sjukt jobbigt och det blir bara värre och värre med åldern, inte bättre. Till följd av detta är jag den där turisten som betalar vad som står på prislappen även i Thailand (inte för att jag varit där, men ni förstår principen) om ingen knuffar på mig och skäller på mig tills jag prutar ner priset lite. I Sverige är det ju inte direkt läge att förhandla om mjölkpriset eller tröjan på H&M, men när det kommer till vissa saker ska man faktiskt förhandla även här. Den största effekten av sådan förhandling får man hos arbetsgivaren och banken. Trots att alla vet att det är förhandlingsläge där så tycker jag det är sjukligt jobbigt att sitta mittemot chefen och diskutera lönen (trots att jag vet att jag presterar sjukt bra på jobbet!) eller i telefonen med banken. Nu senast var det dags för banklåneräntan som jag så motvilligt skjutit upp en längre tid. 

Scenariot är ungefär som vanligt. Jag sitter där och ska kvartalsvis betala min ränta och inser att den stuckit iväg trots att jag ändå har en sån där rabatt och alltså inte betalar listränta. Jag inser att jag nog borde kolla på snitträntorna och inser att min banks är betydligt lägre än min ränta och blir lite sådär lagom irriterad. Jag har en lågt belånad bostad, men inte ett jättelågt lån och vi har gemensamt en del tillgångar hos banken. Jag förstår att de skulle föredra om jag hade mitt Avanzasparande där, men en uppriktig bankman berättade vid senaste tillfället att det inte skulle göra någon större skillnad med något sparande eller flytt av befintligt kapital dit. Trots att jag vet att jag inte kan blunda för min irritation tar det typ en vecka innan jag tar mig för att ringa och när jag väl gör det är det två dagar kvar tills lånet läggs om, det är med andra ord rätt bråttom. Jag ringer lunchtid och får veta att banken inte har någon tillgänglig bankman och att jag i så fall får försöka igen imorgon bitti. Och "ju tidigare jag ringer, desto större chans har du att få prata med någon". Bara här bli jag lack. Alltså adrenalinet pumpar och jag känner mig typ förbannad under resten av dagen. 

Detta till trots så gör jag som kundtjänstkvinnan sagt och ringer tidigt på morgonen till banken. De ska höra av sig klockan 11.15 och jag sitter på helspänn tills de faktiskt ringer upp klockan 13.30. Alla har faktiskt inte jobb som möjliggör att sitta och vänta på en banksnubbe, så här blir jag också rätt irriterad, även fast mitt jobb möjliggör sådant väntande. När han väl ringer spelar bankmannen mycket förvånad över att jag vill sänka min ränta och diskussionen blir ganska tråkig där jag pratar om belåningsgraden och befintlig sparande och han håller med, men säger att det typ inte gör någon skillnad. Till sist föreslår han så generöst en sänkning med 10 punkter, men med den fantastiska dealen att göra det till 15 punkter om jag börjar spara 1000 kr i månaden hos dem. Jag skrattar lite för att jag tycker det är en så dålig deal att han blir lite osäker och frågar mig om jag har utrymme att spara något alls och jag förklarar att jag kan lösa det här lånet utan några problem och att min sparkvot inte direkt är låg, men att jag är väldigt osugen på att byta ut Avanza mot kuckelimuck-storbank. Jag förklarar att jag däremot inte har några problem att byta ut storbanken mot Avanza som erbjuder bättre ränta via Stabelo. Tyvärr är det lite av en lögn, eftersom jag inte lyckats med Stabelo riktigt på grund av deras rätt stela villkor för anställningsform.  

Så vad  gör jag? Jag accepterar de 10 punkterna, flyttar inte mitt sparande och förklarar för bankmannen att de har en för dålig hemsida, app och dessutom för kasst utbud samt villkor vad gäller courtage för att jag ska överge Avanza. Jag avslutar samtalet med ett tomt hot om att jag inför nästa kvartal kommer se över ett byte till annan aktör. Eftersom jag känner mig själv inser jag att jag sannolikt inte kommer byta bank eller ens ringa igen vid nästa kvartal och att jag därför blir kvar med de dåliga villkoren tills jag antingen tar tag i ett byte till SBAB (för att slippa förhandla) eller uppfyller Stabelos villkor. Eftersom jag återigen är irriterad ringer jag också min man och föreslår att vi löser lånet på bostaden så att bli slipper "ha med de där jävlarna att göra igen". Han förstår min frustration, men förklarar att det nog inte är det smartaste rent ekonomiskt. Nu kanske någon tycker att jag borde överlämna förhandlandet till honom. Då ska jag berätta om den gången jag faktiskt försökte det för några månader sedan. Jag hör hur han pratar med banken som förklarar att de inget kan göra åt räntan och han svarar: "Okej, tack så mycket ändå." och lägger på (!). Han kom alltså inte med ett endaste motargument utan var tacksam för samtalet som gav absolut ingenting... 


Gillar du banker? Skulle du kunna överväga att lösa lånet bara för att slippa banken? 

21 kommentarer:

  1. Vi har varit i EXAKT din situation med EXAKT samma frustration.
    Vi bytte till avanza.
    Men en sak hände på vägen, och det var att de var villiga att sänka räntan rejält när vi bad om att få amorteingsbeviset! Det pappret (intyget?) behövs när man ska byta bank. Då ser de att man menar allvar och kryper till korset.
    Så, idag ringer du eller på internetbanken begär att få amorteingsbeviset.
    Då ska du se att alla klockor ringer hos banken och de kan tänka sig att göra en anständig förhandling.

    Lycka till!
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var amorteringsunderlaget min man begärde (eftersom jag läst om det i bloggar) när han fick ett samtal om att de inget kunde göra med räntan och han tackade så mycket ändå (fast planen var att sänka hos befintlig bank och inte byta). Han fick dock underlaget, men fick inte igenom låneflytt till SBAB ändå pga att vår förening var så ny och de ville se fler årsredovisningar innan de vågade ta över lånet. Så det funkar inte alltid :(

      Radera
    2. Jag har aldrig haft ett bolån i hela mitt liv, men det här fascinerade mig. Det heter tydligen amorteringsunderlag för övrigt
      https://www.stabelo.se/blog/faqs/fraga-2-med-dropdownmojlighet/

      Så man måste alltså ringa in till banken för att få detta utskickat? Det är så 1990 att jag kreverar! Tänk om man var tvungen att ringa ett nummer för att få hemskickat sitt saldo och sina transaktioner, det är ju typ på den nivån. Det finns ju bankid, varför i all sin dar skulle man inte kunna få ett amorteringsunderlag på skärmen på tjugo sekunder? Jag häpnar verkligen och undrar om jag skall sälja mina aktier i storbank rakt av. De är uppenbarligen ripe for disruption.

      Radera
  2. Banker är väl som de flesta andra företag. Så länge du är hyfsat passiv så gör de inte så mycket. Jag skulle inte lösa lånet om det inte var vettigt ekonomiskt.

    Jag har SBAB men skulle väl inte säga att det är helt förhandlingsfritt för de har olika räntor för nya kunder. Däremot har de hyfsat låg ränta och problemet med de traditionella bankerna är att du kanske får rabatt så det blir billigare ett år sedan får du köra spelet igen.

    Jag har använt bankernas internetansökan för att få en uppfattning om räntenivåerna och insåg att visst kunde jag spara 6000 kr per år på att spela ut min vanliga bank mot SBAB men då har jag samma problem nästa år igen. Ärligt talar tycker jag det är för jäkla jobbigt att hålla på och byta bank för bolån varje år eller dansa bytesdansen så jag håller mig till SBAB tills jag kan spara mer. SBAB har dock en hyfsad smidig process för ansökan via nätet men sjukt långa telefonköer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår vad du menar precis. Jag tycker också att det är meckigt och känner mig rätt osugen på att flytta sparande till min bank av den anledningen till exempel. Däremot tycker jag SBAB är transparenta med vad man kan få, särskilt för oss med låg belåningsgrad. Man blir rätt rejält belönad där om man har under 60% belåningsgrad vilket vi har eller kan fixa med en snabb överföring beroende på deras aktuella värdering.

      Radera
  3. Vi betalade av våra studielån så snabbt som möjligt efter studierna. Kanske inte det bästa valet ur en ekonomisk synvinkel pga den låga räntan, men så skönt att slippa lån efter devisen "den som är satt i skuld är icke fri". Jag är fortfarande nöjd med valet flera år senare!

    Nu har vi inget bolån ännu utan hyr vår bostad, men när vi köpt hus kommer vi att försöka betala tillbaka det så snart som möjligt. Alla gör olika val, men jag gillar känslan av att vara skuldfri och oberoende av en bank. Min upplevelse av bankerna är att det är otroligt kränkande att de ska få bestämma om lånet, ränta, sparande, hur mina återbetalningsmöjligheter är och hur vår ekonomiska situation är utifrån en generell mall som inte alls överensstämmer med våra faktiska utgifter (som är betydligt lägre). Så jag hade definitivt valt att lösa lånet och bli fri från banken ur lånehänseendet om ni har den möjligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. CSN tycker jag dock är rätt smärtfria att ha att göra med så för min del nöjer jag mig med vetskapen om att jag KAN lösa lånet om jag skulle vilja. Storbanken däremot är jag sjukt less på. Där känns det som att det skulle vara värt mycket att slippa, men det bygger liksom lite på att jag tömmer nästan hela min pengamaskin så det känns inte så skojigt. Förstår dock verkligen hur du/ni resonerar och håller med helt mentalt. Svårare att motivera ekonomiskt dock som min man påpekade.

      Radera
  4. Precis som C skriver ovan - be om amorteringsintyg från din bank. Finns ett bra avsnitt av podden Rik tillsammans där de går igenom detta. Vanligt att banken då själva kontaktar dig för att erbjuda bättre ränta då de tror du är på väg att byta bank. Du kan ju också skicka iväg meddelanden till flera olika banker digitalt, beskriva era finanser och se vad de erbjuder för ränta.

    Jag är kass på det muntliga - så därför jag tipsar om att istället hantera det skriftligt som ovan. Då kan man tänka lite innan man svarar, till skillnad från i ett telefonsamtal.

    Mvh FBM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner likadant, men har inte lyckats i skrift ännu utan hänvisas till kundtjänst alltid. Som jag skrev ovan till C så har jag inte personligen nått framgång av amorteringsunderlag. Undrar om vi helt enkelt är för dåliga kunder?

      Radera
  5. Efter att blivit nonchalant behandlade av SEB tog vi ett bolån hos Avanza och har nu 0,99%, och det är det bästa vi gjort. Hoppas nu att Avanza skaffar möjligheten till lönekonto och betalning av räkningar så att vi helt kan klippa banden med gammelbanken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, det vore ju drömmen! Men deras superbolån (eller vad det nu heter) är väl fulltecknat? Vi är inte jättelångt ifrån PB nämligen, men det känns som att vi inte kommer få något lån ändå tack vare att det är fullt. Tror Nordnet är bättre där.

      Radera
    2. Inte fullt såvitt jag vet och vi skaffade det alldeles nyss.

      Radera
    3. 0,99%, vad behöver man uppfylla då, jag ser inte den räntan på deras hemsida?

      Radera
    4. Kapital på minst 3 miljoner (private banking) och under 50% belåning. :) /Frihetsmamman

      Radera
  6. Begär ett amorteringsunderlag.
    Jag la in på SBABs hemsida om att flytta befintligt bolån, de ringde upp inom 30 minuter.
    De ordnade allt och vi skulle få en ränta på 1,29 ,bundet på 5 år.
    Ringde Swedbanks telefonbank och begärde ut ett amorteringsunderlag, blev kontaktad dagen efter av dom och vi sa då att om vi skulle stanna så var det 1,20 på 5 år som gäller.
    Och det fick vi så det blev inget bankbyte.
    De som kontaktar en när man begärt amorteringsunderlaget har tydligen större mandat till att pruta räntor än vad bankkontoret/kontakten har. Vi hade en ränterabatt på nästan precis 1 % innan, men det var på rörlig (3 månaders)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är nyfiken på hur ni resonerade när ni band räntan för så lång tid? Vad gjorde att ni valde fem år? För mig framstår det som en lång tid under vilken mycket kan hända som gör att man inte vill vara bunden till en viss bostad.

      Radera
    2. Bor i Stockholm och även om belåningsgraden är runt 50 % så är det fortfarande nästan 3 miljoner i lån= känns tryggt att veta om utgifterna. Vi tycker räntan är så pass låg att vi kände det var dags att binda. Bunden till en viss bostad är man inte, vill vi flytta tar vi med oss bolånet, kommer knappast att hitta något billigare, en 3a kostar ju runt 4 miljoner och hyres kan man nog glömma. Skulle allt gå åt skogen så blir inte ränteskillnaden så stor, 30% skatteavdrag på det, inte många kronor på den låga räntan. (man betalar ju RÄNTESKILLNAD ,inte räntan på HELA summan om man avbryter i förtid) Folk tror oftast att man får "straffränta" på hela räntan (1,2% * 3miljoner i vårt fall) men det är ju dagsräntan (när man ska bryta avtalet) minus 1,2 % samt skattereduktion på 30 %. Rörigt svar men hoppas du förstår :)

      Radera
  7. Åh vad jag känner igen mig! Jag skulle ABSOLUT kunna lösa banklånet för att slippa de jäklarna! Nåja, just nu bor vi i en obelånad bostad och min egen bostad som jag hyr ut och får bra betalt för har jag lagt hos SBAB just för enkelheten...Men alltså, man blir SÅ matt på bankerna ibland!!

    Kämpa på!
    Mvh Louise

    SvaraRadera
  8. Varför kunde ni inte få lån hos Stabelo? Jag har bara varit med om en ombildning och då var en bank med och genomförde affären och de flesta tog nog den banken för sina egna bolån också. Nu letar jag ny lägenhet så är jättetacksam för all info (som detta inlägg) eftersom jag har noll koll på banker och förhandlingar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stabelo kräver helt fasta anställningar och belåningsgrad under 60%. Det passar inte in på alla. :)

      Radera