fredag 15 juli 2022

Inflation, inflation och ännu mera inflation

Mitt senaste inlägg kom ut strax före kriget bröt ut i Ukraina. Jag tror att det var Cosmonomics som skrev ett träffande inlägg om det fantastiska med att Putin bestämmer sig för att starta ett jäkla krig när väl ljuset i tunneln från pandemin börjar komma. Kort sagt blev jag lite deppig. Men ja, nu förlorar folk sina liv, fattiga tvingas svälta till följd av högre matpriser och vanliga människors levnadsstandard sjunker. Och det för oss osökt in på dagens ämne, inflation. 

Mycket blir dyrare. Det tycker jag märks i diverse ekonomiforum där det är allt vanligare att folk frågar efter tips om hur man kan få in extra pengar, dra ner på matkostnader eller till och med billigare lån. Jag gillar inte osäkerhet och har äckligt bra koll på priser, så jag märker det och påverkas jag med. Till och från hamnar jag i funderingar på om det är smartast att handla massvis (inte mjölk utan typ mjöl och en ny bil) innan priserna går upp ännu mer eller om jag ska undvika köpa någonting alls nu när det är så dyrt. Den funderingen tror jag är ganska typisk för ett samhälle präglat av hög (men inte Zimbabwe-hög) inflation. Samtidigt blir jag lite sugen på att inte alls bidra till någon ytterligare inflation och vill nästan starta en pakt som går ut på att göra folket till så självförsörjande som bara möjligt och därtill undvika fossila transporter. 

I dagarna (ganska exakt två månader efter att de inledande två styckena skrevs) läste jag en artikel om greedflation och tydliga tecken på att företag överprissätter när alla ändå accepterar inflationen. Och det tror jag är sant. För ett par dagar sedan var min man iväg och kom hem senare än planerat, varpå matlagningen inte hade påbörjats i tid. Vi sms:ade snabbt om vi skulle skrota planerna på hemgjorda köttbullar och färskpotatis till fördel för pizza med hemkörning. Jag kollade snabbt den senaste menyn på nätet och noterade att pizzerian vi varit relativt trogna det senaste året hade höjt priserna med runt 25% från senast vi handlade där. Kort sagt så blev det ingen pizza. Lite av irritation, lite av trots. För livsmedelspriserna  och elpriserna har inte ökat med 25% de senaste månaderna och jag har svårt att tro att de där pizzabagarna som inte kan någon svenska och har jobbat i flera år  på samma ställe plötsligt har krävt en stor löneförhöjning. Nej, de passar på. För att alla andra höjer priserna och för att de kan. Men det gör att min egen pizza (om än även den dyrare) till ännu lite mer värd att anstränga sig för att göra. 

Och är inte det lite det fina i kråksången? Visst "lider" även min familj av inflationen, men otroligt mycket mindre än de personer som konsumerar som om det inte fanns någon morgondag. En chockhöjning (hur man nu kan bli chockad om man valt rörlig ränta?) av bolåneräntan påverkar inte vårt kassaflöde sådär enormt när vi ändå har ett rätt litet bolån. För den som är restriktiv med bilkörning, oavsett el- eller förbränningsmotor, så påverkar inte kraftigt höjda drivsmedelspriser alls lika mycket som för den som skjutsar barnen till skolan och småhandlar med bil fem gånger i veckan eller den som bilpendlar långt. Med andra ord har den extrema inflationen inte så negativ inverkan på mitt liv som jag uppfattar det som att den har på andra, däribland mina kollegor. På jobbet har jag hört talas om folk som "måste leva på havregrynsgröt" de barnfria veckorna, men samtidigt har råd att köra bil och betala för parkering varje dag. Överlag upplever jag att inflationen är en stor snackis, vilket i sig säkert bidrar till att folk påverkas och mår dåligt över den. 

Med det sagt så påverkas även jag mentalt. I och för sig mer av börsnedgången än av dyrare pasta, men jag har känt ett större behov av att arbeta heltid och planerar faktiskt att gå tillbaka till heltidsarbete under hösten för att se hur det känns och försöka öka på sparandet om börsen håller sig lite lägre ett längre tag. Jag har också känt mig mer osäker kring mina framtida planer på att helt lämna arbetsmarknaden, vilket är något av en u-sväng efter att större delen av året ändå ha tänkt att permanent exit nog är det bästa utifrån att jag verkligen älskar att vara ledig även under längre perioder. Men det får bli ett separat inlägg. Det var allt för nu. 


Hur påverkas du av inflationen? 


PS. Om någon fortfarande tittar in här får den gärna ge ett livstecken så att jag vet om det är lönt att skriva igen. DS

26 kommentarer:

  1. Ja, fortsätt skriva! Jag gillar dina inlägg!

    SvaraRadera
  2. Som 50-plussare med utflugna barn, partner, heltidsjobb och boende i bostadsrätt utan lån är det främst på matpriserna som inflationen märks. Har gångavstånd till jobbet så bränslekostnaderna är låga. Jag har det bra och känner varje dag tacksamhet över min situation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker tacksamhet är ett ord som används för lite just nu. Alltså det svider även för mig att köpa dyrare mjölk och fundera på om det är rimligt att köpa Lätta istället för Bregott, men det finns ju många som på riktigt får det svårt och då tänker jag kanske framför allt inte på oss som bor i Sverige. Vi kan ju förändra kosten, har relativt höga löner och har en del rum i ekonomin jämfört med nigerianerna eller nomaderna i Mauretanien som matar getterna med kartong i brist på annat. Och då har vi inte ens talat om hur ukrainarna har det just nu. Så det finns mycket att vara tacksam för även fast många av oss nog blev lite låga när pandemin följdes av ett krig.

      Radera
  3. Hej, fortsätt gärna skriva. Uppskattas.

    SvaraRadera
  4. Läser ofta och gärna din blogg så blir glad om du fortsätter. 😊

    SvaraRadera
  5. Fortsätt skriv! Även om det blir långa uppehåll ibland, så är det alltid intressant läsning. :-)

    Jag påverkas mest av att matpriserna höjts och ffa när jag äter ute. Har verkligen försökt att minska på utematen, men då känns livet så futtigt. Istället äter jag bara sånt som jag ändå inte kan göra hemma, som friterade grejer (nä, jag vägrar skaffa fritös som tar upp halva köket) och indisk mat (har provat massor med recept, inget blir lika gott som på Gränby). Så jag låtsas som att det inte är nån inflation och hoppas att det vänder snart. Minimerar bilkörandet och med liten fölunge blir det iaf inga resor med transporten, alltid nåt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som ensamstående så förstår jag dig faktiskt. Jag har ju inte varit det på typ 10-15 år, men de gånger min significant other har varit på tjänsteresa och vi inte hade barn så blev det sjuka mängder utemat för mig med. Det kändes liksom inte värt att laga mat för bara mig, så det blev mycket som hans traktamente skulle räcka till ;)

      Radera
    2. Ja, min lösning är ju storkok och matlådor, så jag bara behöver ta fram en låda från frysen kvällen innan och sen fixa pasta/ris/potatis samtidigt som jag värmer matlådan. Men jag har för få rätter för att få ihop alla veckans måltider, så jag är ständigt på jakt efter nya recept. Problemet är när jag testar nåt nytt och det smakar blä. :-( Gjorde en pastasås igår som jag verkligen hoppas ska vara god.

      Radera
  6. Jag läser alltid :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det! Och tack för kommenteren. Det är alltid roligare när någon kommenterar. :)

      Radera
  7. Hej!
    Ja visst märker vi av inflationen. Drivmedlet nu på sommaren när husvagnen ska flyttas mellan olika campingar. Vår-vinter-höst står bilen mest still, så då är det lugnt. Matkontot har helt klart blivit dyrare och där måste vi nog hålla bättre fokus när vi handlar framöver.

    Hoppas allt är bra med er!

    Mvh PB?
    Pappa betalar? - Bloggen om privatekonomi

    PB Surveys - Min egna panelsida, tjäna pengar på undersökningar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, husvagn kan ju lätt bli dyrt. Åtminstone om ni reser längre bort än typ Örebro. Utomlands vore riktigt dyrt en sommar som denna, kan jag tänka mig. Maten påverkar ju oss alla, men inte dör man av att lägga 10% mer på mat framöver ändå. :) Tack för kommentaren, hoppas även ni har det fint och långt sommarlov!

      Radera
    2. Ja visst kan det vara dyrt men det är också helt underbart!
      Ja nog ska vi längre bort än Örebro. Imorgon drar vi iväg på en två veckors tur till GBG, Orust, Småland och sedan Kolmården.

      Näe det dör man inte av men inte vidare kul att betala 10% mer för samma sak som tidigare, hade varit en sak om det varit lite bättre/godare mat. Men som du säger, vi överlever.

      Hoppas ni också får ett riktigt fint sommarlov!

      Mvh PB?

      Radera
  8. Ska bli intressant att höra kring din U-sväng i målsättning.

    Som de flesta skriver är det maten i nuläget som det märkts på. Efter årsskiftet kommer vi nog höja avgiften i föreningen och år 2024 är det omförhandling av bolån - då kommer det märkas ännu mer.

    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, maten märks ju absolut, men något som få pratar om är individers möjlighet att svänga om kosten om man ändå önskar att slippa få så höga kostnader. Och då menar jag kanske inte primärt till havregrynsgröt varannan vecka, utan kanske till mer vegetariskt. För köttpriserna har stigit ordentligt och om man halverar köttkonsumtionen tex så skulle man kunna hålla liknande nivåer som tidigare. Vi för vår del köper mer svinn än tidigare (det verkar finnas i mängder trots kris) och är man då lite flexibel med vilka kötträtter eller vilka mejeriprodukter man köper så löser sig mycket.

      Grattis till bundet bolån förresten. Mvh, hon som "ev. snart ska flytta" sedan två år tillbaka och inte vågat binda sig.

      Radera
  9. Fortsätt skriva! Hoppas 2022 blir året då vi glömmer allt vad influencers heter och de frugala får en renässans.

    /Max

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det vore något. Slippa Biancas rekordvinst-rubriker. :P

      Radera
  10. Fortsätt såklart, alltid intressanta inlägg. Håller med övriga, det är maten som märks mest, 19.90 för en burk laktosfri creme fraiche liksom.. Och bensin förstås, 20-åringen pendlar till jobbet och det blir sådär 6 mil om dagen. //Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men han har ett jobb, grattis till det! Maten märks, det håller jag helt med om, men för den som har ett frugalt mindset tänker jag att möjligheter till anpassningar lättare sker. Dra ner på kött till exempel eller byta till billigare rätter. Om man vill alltså. Vi har inte direkt gjort det alls faktiskt utan är mer glada över att vi inte behöver svälta till följd över höga matpriser.

      Radera
    2. Ja, han har ju det o oförskämt bra betalt också för att komma direkt från gymnasiet (sisådär 35’) så klagar absolut inte! Nu bär det dock iväg till Umeå universitet för honom om några veckor men då med ett hopsparat kapital. Jag är också tacksam för att vi klarar oss bra o dessutom kan laga soppa på en spik om det skulle behövas.

      Radera
  11. Jag håller utkik efter nya inlägg så kör på :). Vi som nästan aldrig äter ute eller beställer hämtmat påverkas inte direkt av just det, i år har vi bara ätit "ute" på biltema, vi försöker bunkra upp efter extrapriser och har nu börjat fylla upp med egenplockade bär i frysen. Men visst har allt blivit mycket dyrare i matväg, mindre extrapriser också. Men tycker att det skett en gradvis försämring av extrapriserna de senaste 5-10åren

    SvaraRadera