fredag 20 mars 2020

Är det nu vi borde börja shoppa?

Ja, vad ska man säga? Helt plötsligt har IGMR och min man fått helt rätt och allt gått käpprätt åt helvete. Det känns liksom som att det kom plötsligt, även fast vi känt till Corona ett bra tag nu. För mig personligen har det egentligen inga enorma konsekvenser förutom att jag "förlorat" en stor del av mitt kapital och att hela familjen får mer hemmatid vid olika sjukdomar, men visst känns det jobbigt ändå?

För det första möts jag dagligen av berättelser från företagare som är hjärtskärande. Tydligen så har vanliga konsumenter slutat handla såväl krimskrams som restaurangmat. Jag är lite förvånad över det, eftersom det finns ganska enkla lösningar för att slippa folksamlingar (typ Foodora, vanlig hederlig take-out eller onlineshopping), men vi verkar helt ha slutat konsumera. Spännande ändå, för det lär väl finnas en del av oss som knappast riskerar att varslas och därmed borde kunna handla på som vanligt om inte mer? Särskilt i och med att jag sett "rea" på såväl take-out som barnkläder. Man kan därmed få ännu mer saker för mindre pengar och sånt brukar ju folk gilla.

Jag har också för första gången på över 10 år verkligen fått testa mitt psyke på börsen. Jag är lite osäker på om jag erkänt det för er, men sist så slutade jag investera helt 2008/2009 när allt gick åt skogen. Det som köptes på den dåvarande toppen återhämtade sig så småningom men det tog nog allt ett par år. Den här gången har jag inga planer på att undvika marknaden, paniksälja eller sluta köpa. Jag försöker tvärtom handla allt mer, framför allt i bolag jag gillar och köpt i olika perioder och till olika priser. Det skulle kanske kunna kallas att fånga fallande knivar, men jag ser det mer som att jag riskmininerar genom att köpa ovanligt ofta. Hur har jag fått pengar till det då? Ja, tyvärr har jag inga större inkomster för närvarande, så jag kör på torrt krut som sparats till kontantinsats tidigare. Dessa pengar skjuts löpande till och bufferten minskar. Konstigt nog gör det att det känns mindre plågsamt att värdet på mina innehav sjunker, för om jag kan trösta mig med lite köp i Investor eller läkemedelsindustrin så känns det bättre. Däremot har jag innehav som faktiskt riskerar konkurs under Corona. Det är bolag som jag inte riktigt hade föreställt mig som konkursnära och som jag följt noga, men som totalt överrumplats av viruset. Det är så klart tråkigt, men blir det konkurser så får jag se min aktieportfölj som min egen fond där konkurser faktiskt får ses som en del av helheten.

Något annat som Corona medfört är hamstring av framför allt mat, toapapper och läkemedel. Jag tycker det är spännande faktiskt. Jag hänger  helt med på att folk oroar sig för paracetamol som tillverkas i Kina, men hur kan folk vara så oroade över brist på toapapper? Jag vet inte hur ni har det, men vi är i alla fall fast hemma, så vi kan lika gärna använda oss av tyglappar/tvättlappar/dusch vid behov och om det är något som inte känns så katastrofalt så vore det att vara utan toapapper. Dessutom tillverkas det i Sverige till stor del så vi behöver inte ens oroa oss för transportproblem. Här känns det som att svenskarna importerat en oro från utomlands  som är galet onödig. Mat däremot kanske kan påverkas på lång sikt i och med att vi har en pinsamt låg grad av självförsörjning i det här landet.

Så hur agerar jag och min familj under den här tiden? Jag kan inte påstå att det är som vanligt för vi har sett betydligt mer av varandra den senaste tiden än vanligt. Och som det verkar så är mini som sista familjemedlem på väg att bli sjuk i något luftvägsbesvär nu och ännu mer hemmavistelse väntar därmed. Detta till trots handlar vi inte galet mycket mat. Kanske framför allt på grund av att min man inte fått lämna huset av Corona-skäl den senaste tiden och att jag inte orkar bära så mycket som han. Men också för att det känns rätt orimligt att bunkra bönor. Min man tycker att jag håller mig orimligt lugn i situationen, men det beror egentligen mest på att jag känner ett behov av att leva någorlunda normalt. Om jag ska köpa tomatpuré för ett halvår av rädsla så känner jag att jag lika gärna kan kontakta psykakuten, för det kommer göra mig genomdeppig. Av samma skäl bunkrar jag inte heller medicin. Men vet ni vad denna snålbloggare faktiskt börjat göra? Jag har börjat konsumera lite mer än vanligt. Jag vet att det är orimligt i en tid där börsen borde vara prio ett. Samtidigt kan jag känna att jag som inte oroar mig för min anställning eller befinner mig i ett särskilt utsatt läge borde kunna hjälpa samhället genom att konsumera lite extra. Jag inser att jag som individ, eller vi som familj, knappast kommer göra någon enorm skillnad på Sveriges ekonomi, men trots det har jag handlat lite extra hämtmat och kläder till min unge. Eftersom jag bestämt att jag själv inte får nykonsumera kläder har jag inte köpt något till mig själv, men annars hade jag nog tyckt att detta vore ett bra tillfälle för det. Kanske undviker vi att större delen av småföretagarna går i konkurs eller att hela Sveriges handelsanställda blir arbetslösa. Eller så går allt åt helvete ändå. Vem vet?

Hur agerar du i Corona-Sverige? 

12 kommentarer:

  1. Alltså badass you, tycker du verkar ha en alldeles lysande inställning till det hela. Apropå att du smäller av delar av det torra krutet: Jag kan varmt rekommendera ett avsnitt av ChooseFI i veckan på temat buffert. Kort: Även om det är jättebra att köpa vid låg börs, är a och o att vårda sin mentala hälsa och då kan det vara bra att ha en rejäl kontantbuffert. Fin avvägning.

    https://www.choosefi.com/emergency-fund-and-financial-resilience-se003/


    "Det är bolag som jag inte riktigt hade föreställt mig som konkursnära och som jag följt noga, men som totalt överrumplats av viruset. " Varför jag är en vän av indexfonder, det är vanskligt med bolagsrisk, även om man lusläst allt och gjort en fin analys. Omvärlden är så komplex och med global ekonomi får black swan events sådan genomslagskraft. Å andra sidan är det inte helt optimalt om alla går över till indexfonder heller, det krävs ändå att välskötta bolag får "manuell skjuts" i aktiva val från sparare och investerare. SÅ jag är kluven. Men nöjd med att jag inte har enskilda aktier i nuläget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår hur du menar, men har rätt mycket krut kvar. Har legat alldeles för likvid de senaste åren. Till stor del för att pengarna är rätt så "gamla" och jag velat kunna spåra mitt sparande (sparkvot) genom insättningar.

      Håller med om indexfonder, de är ju numera basen för mitt månadssparande, men lättare att köpa aktier "billigt" rent psykologiskt för stunden. Vet att tex Fri2032 skrivit om det suget också. :)

      Radera
  2. Vi har sedan tidigare ett litet lager av mat och hygien. Som medlem i astmakören *piiip* har jag sett till att ha medusin för 1-2 månader hemma. Vill inte belasta vården med något jag själv kan ta ansvar för.

    Annars karantänar vi oss men konsumerar nog egentligen mer än förr. Det är mer guldkant på maten och lite godare vin/öl etc. Ett litet bilstereoprojekt har också sjösatts och tagits i land. Fjärrvärmecentralen har bytts ut här i dagarna och annat som fallerat hemma har fixats. De fakturor från företagen vi handlat av har betalts direkt och inte väntat till ff-dag. Likviditet behövs nu i samhället.

    Vi lägger inte extrapengar på hög utan investerar allt vi kan i indexfonder.

    Med det sagt följer vi alla råd med handtvätt och liknande.

    Snyggt inlägg FM!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, dina projekt på sistone har kanske gynnat ekonomin, men de känns inte så slösaktiga. Inte som att du börjat köpa kaffe på stan eller fika i stora mängder på konditori riktigt. Men det kanske är rimligt utifrån viss oro på jobbfronten?

      Tänker du något särskilt på dina köp av lyxigare varor? Stod idag på WIllys och tänkte att jag skulle gynna lokala företag, men jag hittade ingen lokal grillkorv eller lokalt kött (era favoritprodukter ;). De verkar inte sälja det på Willys. Kanske vore klokt att handla svenska livsmedel i största möjliga mån tex?

      PS. Handtvätt is tha shit!

      Radera
  3. Jag försöker faktiskt att köpa lite mer take away just nu. Kruxet är bara att jag jobbar hemma så mycket, så det känns fel att sätta sig i bilen och åka iväg bara för att köpa mat. Men jag försöker köpa sånt jag skjutit på ett tag, som nya träningskläder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår ditt dilemma, utifrån min hemorts utbud skulle jag inte heller äta särskilt mycket takeout och resande till storstad enbart för en sån sak känns inte så rimligt. I staden där jag bor däremot finns det en hel del som skulle kunna gynnas och därför känns det just nu rimligt.

      Tänker likadant gällande inköp. Man måste kanske inte okynneshandla, men ett par byxor eller nya ergonomiska skor som man funderat på länge kanske det är läge för nu?

      Radera
  4. Kul med ett inlägg! Än så länge kör jag på precis som vanligt. Eller just det: unnade mig en massage för jag inte skulle orka med ryggont i karantän-tider (med jobb vid köksbord) fast det var ju jobbet som betalade (friskvårdsbidrag). Har också reserverat två böcker jag vill läsa. Känner att jag lever som jag lär (har surfat en hel del efter lyxiga vårkappor också... men inte köpt någon, än...).

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog det enklaste egentligen, att bara köra på som vanligt. Jag har bara känt att jag vill vara en något bättre medmänniska än vanligt och just nu känns konsumtion lustigt nog som ett vettigt sätt. (Det trodde jag aldrig skulle ske).

      Oroar du dig för din anställning? Det är tydligen den främsta förklaringen till nedgången i konsumtion. Tänk om alla levde på under a-kassenivån (som de flesta av oss i FIRE-svängen gör) då skulle vi inte behöva begränsa oss alls ens om vi riskerade eller faktiskt blev av med jobbet.

      Radera
  5. Hej!
    Låter som att du tänker vettigt.

    Personligen så rullar privatlivet på precis som vanligt här hemma. Alla är friska och kör på med skola och träningar.

    Att jobba i skolan är dock något helt annat. Mer arbete pga att så många elever är hemma. Men vi kämpar på!

    Skönt att vardagen hemma kan fortsätta som vanligt.

    Sparandet är ingen skillnad mot tidigare. Önskar dock hitta något extrajobb för att kunna spara mer. Detta är dock tankar som jag haft under ca 6 månader så det är inte PGA börskraschen.

    Pappa betalar? - Bloggen om privatekonomi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att det mesta är sig likt. Nej, visst är det bra med extra-cash, men särskilt motiverande i tider som dessa, kan jag känna. För oss blir det dock precis tvärtom pga sjukskrivningar och VAB. Men dessa tider brukar vara jäkliga, det är bara det att vi inte "får" arbeta med minsta sjukdomssymptom, som gör att det blir lite fattigare än vanligt. :)

      Radera
    2. Ja med små barn förstår jag att det bara är VAB som gäller.
      Vi har som sagt klarat oss oförskämt bra och ännu inga minsta sjukdomssymptom.
      Hoppas det fortsätter så.
      Hoppas ni klarar er från rinnande näsor!

      Mvh PB?

      Radera