En sak som det typ är omöjligt att missa är att folk ofta shoppar som en reaktion på att de mår dåligt och behöver tröst. Man behöver inte ha sett alla avsnitt av Lyxfällan (vilket jag förvisso gjort) för att känna till att det förekommer. Men vi frugal weirdos då? Är vi likadana?
Jag tycker att det här fenomenet är galet intressant. För jag kan köpa att man mår dåligt över att man hatar jobbet och inte får något nytt och därför äter choklad i tid och otid. Men om man hatar jobbet och vill därifrån så känns det rätt kontraproduktivt att tröstköpa kläder och smink. Trots att det är totalt irrationellt har jag gjort mig skyldig till det, men oftast inte vad gäller prylar utan snarare en resa (vilket jag nog inte är ensam om), bok (får fly iväg på någon slags upplevelse) eller en chokladboll. Det är trots att jag objektivt förstår att det varken löser mitt akuta problem (att jag hatar mitt jobb) eller hjälper mig att komma därifrån (förutom bara en mycket kort stund då, vid till exempel resa).
På sistone har detta förändrats. Jag kan fortfarande känna att jag vill tröstpoppa mig lite popcorn för att må bättre över ett i övrigt hemskt (arbets-)liv, men det sista jag vill är att slösa pengar. För någon dag sedan hade jag en riktigt kass dag på jobbet och kom hem helt förstörd, bokstavligen. Min man föreslog hämtpizza. Jag föreslog att han skulle ta fram pizzadeg och fixa hemgjord. Själv kände jag mig helt inkapabel att göra något annat än ligga i soffan och gråta över allt jag varit med om. Det blev som jag ville, medan han muttrade lite över hur jobbigt det var att han fick laga mat istället för att springa till pizzerian 200 meter bort. Men det sjukaste är hur extremt stark känslan av att spara pengar blir när jag mår dåligt. Att inte gå till pizzerian handlar liksom om någon slags självbevarelsedrift. Det påminner lite om hur snål en kompis till mig blivit i tider av arbetslöshet. Hon beter sig liksom som att hon aldrig kommer tjäna pengar igen och som att hon befinner sig i helvetet. Ungefär så känns det för mig. Jag bara måste dricka vatten till frukost istället för juice (slutade iofs med juice för länge sedan av ekonomiska skäl) och ett restaurangbesök känns helt galet fel.
Vad beror det här på då? Sannolikt på att jag förändrats i grunden. Jag är inte bara intresserad av FIRE, utan jag förstår FIRE. Jag förstår att det är möjligt och hur man kommer dit. Jag förstår att det är ett realistiskt alternativ och jag förstår att mina handlingar leder till att jag hamnar där (eller inte) och hur snabbt det går. Jag kan bara gissa att jag inte gjorde det förut och att många inte fattar FIREs potential och just hur möjligt det är för de allra flesta. Då tröstshoppar man en tröja på MQ istället. Fast det vi egentligen borde göra är att tröstspara en tusenlapp i indexfonder.
Eller vad tror ni?
Tröstshoppar eller tröstparar ni?
Alltså är jobbet så jobbigt att du ligger hemma och gråter i soffan så är det dags att byta jobb. Nu.
SvaraRaderaDet låter inte bra alls. Hoppas det löser sig!
Det värsta är att jag har gjort det (men inte skrivit om det i bloggen än). Det blev inte ett dugg bättre, utan snarare sämre.
RaderaUggabugga. Arbetslivet!
RaderaArbetsdöden.
Radera"It´s not making a living, it´s making a dying" - Vicki Robin
RaderaHej
SvaraRaderaVill tipsa om Mad fientists gästinlägg på frugalwwods om problemen att gå till överdrift med FIRE vilket i sig kan leda till att man mår dåligt, menar inte att det är så för dig men inlägget är väl läsvärt, se länk:
http://www.frugalwoods.com/2016/01/06/how-not-to-pursue-financial-independence/
Sedan tycker jag också att köp av aktier/fonder ger en high som är mycket bättre än tröstshopping av saker. Jag har tidigare månader köpt precis vid löning för hela mitt sparbelopp, men då är det "över" så snabbt så denna månad har jag istället planerat att sprida ut lite köp varje vecka för att få glädjekickar jämt fördelat :-)
För mig är nog problemet "att jobba"! Att inte få bestämma själv vad jag vill göra av mina dagar och vara mer med barnen (4 st). På jobbet är jag väl omtyckt och befordras löpande utan att jag ens behöver be om det. Så det är inte alltid själva jobbet i sig som är problemet, utan "att jobba" som är det... I alla fall för mig.
Och det är bara jag som har kraft att ändra det genom mitt sparande...
Mvh FBM
Jag har inte läst det ännu, men det är nog något som kan vara aktuellt för många. I perioder av förvägran har jag känt lite så. Att jag funderat på om FIRE gör mig lyckligare eller olyckligare. Men just nu handlar det inte om att inte unna sig saker, utan snarare om att på djupet ändra sina vanor. När man på allvar gjort det så tror jag det blir mer naturligt med hemlagad pizza istället för hämtpizza, trots att båda belönar på samma sätt och fyller samma funktion.
RaderaJag känner igen det du säger. Och det är faktiskt grundtanken för mig. Jag tror att jag skulle ha lättare för mina arbetsuppgifter om jag inte hade en fast tjänst. En kompis föreslog faktiskt att jag skulle säga upp mig och bli timmis av den anledningen. Kanske är det ett alternativ?
Jag har alltid på tidigare arbetsplatser presterat och fått successivt mer krävande arbetsuppgifter. Jag avskydde att arbeta ändå. Det beror dels på sånt som du säger, men också på att alla arbetsplatser är rätt lika. Vi pratar värdelösa möten, politik, ledningens svängningar och tjafs mellan kollegor. Sånt är svårt att undvika när man jobbar på en arbetsplats med mer än tre anställda.
Jag inte bara tröstsparar utan sparar också när jag firar något. Jag har läst en del bloggar där man unnar sig att köpa något när man firar sina framgångar. Men jag kan inte komma på något jag vill köpa, möjligtvis lite choklad.
SvaraRaderaFör övrigt kan det inte stämma att folk tröstshoppar på MQ för mina MQ-aktier har sjunkit med över 90%. Tror snarare att folk tröstshoppar på Willys om man ska se till utvecklingen av mina aktier :)
Åh, det är ett fenomen jag känner igen! Har också varit inne i en butik, typ KappAhl och H&M och tänkt, "äsch jag tar upp Avanza-appen istället och köper en aktie istället för en tröja". Skumma vi är va?
RaderaMen så kan jag verkligen göra ibland. För att känna att jag bygger på vågen framåt. Kanske har jag gjort himmapizza som ni och då åker en hunka in på ISKn trots att vi redan gjort månadens sparande.
RaderaHaha, igår blev det pizza för hela familjen. Är väl så att jag inte förstått FIRE än, fast egentligen satsar jag inte på det. Men jag vill ju jobba mindre, gått ner till 80% men det är fortfarande för mycket. Btw så tycker jag ditt driv är imponerande, fortsätt så så kommer du uppnå FIRE. Tror dock du behöver fundera på hur du ska ta dig dit.
SvaraRaderaFör att svara på frågan, jag tröstäter... bättre för plånboken än shoppingen men inte för figuren.
/ Therese
Om man gillar hämtpizza är ju det fint. Personligen föredrar jag min mans pizza alla dagar i veckan och då känns inte hämtpizzan som värsta lyxen. Däremot kan jag känna att viss annan restaurangmat är lyx och värt det. Jag har ätit utelunch med min unge två gånger den här veckan till exempel när det varit lovvecka och jag inte jobbat fullt.
RaderaVad gäller vägen till FIRE och mina känslor för jobb och livet så får jag nästan dåligt samvete för att jag inte berättar mer om hur det kommer sig att jag agerar så som jag gör. För jag har mina skäl, men vågar inte berätta mer av anonymitetsskäl. Därför blir jag i nuläget kvar på mitt nya jobb som dock inte innebär den nystart jag hoppades på. Jag jobbar inom samma bransch, men med lite mindre ansvarsfulla uppgifter, vilket jag trodde skulle få mig att känna mig mindre stressad och pressad. Så har det inte blivit tyvärr.
Jamen ja, I feel you! Man vill trösta sig själv, men att att spendera pengar på random saker känns verkligen inte (längre ska tilläggas, tack och lov) som någon tröst. Tröstar mig själv (flyr?) med goda ostar,vin (för mycket), böcker och tv-serier istället. Ost och vin är väl inte heller det bästa för sparandet men någon last ska man väl få ha? Men även där är jag en snålis så gott det går.
SvaraRaderaSå tråkigt att höra att du misstrivs så pass på ditt jobb, hoppas det det blir bättre, och det snabbt! Kram/SR
Amen på ostar alltså! Klart du får unna dig det! Egentligen tycker jag man får unna sig precis vad man vill så länge man faktiskt unnar sig det och inte bara slentrianspenderar pengar. Har man en grym pizzeria som man älskar att handla på, så gör det, men om man som jag föredrar egengjord pizza (med möjlighet att kontrollera val av ost och ursprung på fyllning) så varför ska man då slentrianshoppa pizza? Det händer absolut att jag gör det, särskilt när hela familjen är sjuk och inte orkar laga mat, men där handlar det inte om att unna sig något man gillar utan bara om lathet/trötthet. Det tycker jag känns värre...
RaderaMin man shoppar och då tröstspar jag lite extra som kompensation ; )
SvaraRaderaTack vare ditt inlägg för ett tag sedan att du funderade på att sluta blogga (gör inte det), så tog jag upp min blogg igen. Jag kommenterade att jag tyckte det var roligt att gå tillbaka och läsa mina gamla inlägg och då vaknade plötsligt min blogglust igen, så tack för det./Hea
Men vad kul! Jag kommer kika in igen!
RaderaMin historia är förmodligen typisk, men inom två dagar fick jag en snabb lösning för att återvända min ex kärlekspartner. Min man föll i en affär med en annan kvinna på hans arbetsplats, min kärleksman lämnade mig med två barn som vi hade tillsammans, alla massor av ekonomiska utgifter på mig ensam, han gav inte barn supporr till våra barn, jag vill ha min man tillbaka hem för att älska mig. Jag fick en lösning för att föra tillbaka honom med magiska trollformuleringar från äktenskapspellens trollmagi av en andlig man som heter Dr. Oduduwa. Strax efter två dagars magiska kärlek stavning aktiverades för mina räkning för att föra tillbaka ex love man återvända hem till mig, det var en överraskning att jag inte ens kan förklara hur allt händer, det fungerade som magi, inom två dagar är min kärleksman hemma för att be om ursäkt, be om min förlåtelse, jag var väldigt glad och mina böner svarar, idag är min man tillbaka till mig, vi lever tillsammans som en familj lyckligare i kärlek mer än någonsin tidigare.
SvaraRaderaJag kunde inte ha gjort den här magiska kärleksförtrycket utan hjälp av Baba Oduduwa. Jag skulle ha gett upp och trodde att eftersom min man såg en annan kvinna, så sa han att vi var klara. Efter att Love stavaktivering ringde min man mig på mobiltelefon vi pratade snyggt och nästa dag återvänder han hem med massor av gåvor till mig och barn.
Jag är tacksam för denna andliga äktenskapshealer som hjälpte mig. Jag rekommenderar honom till alla som har liknande äktenskap, förhållandeproblem, att snabbt kontakta kommunikation med Dr.Oduduwa Spiritual spell spellista för att återvända ex love back. via hans personliga kontaktadress: (dr.oduduwaspellcaster@gmail. com)
Endast WhatsApp-meddelande: +79268011965