Är det egentligen så himla svårt att minska sina transportkostnader?

Under en långpromenad under en av sommarens allra sista lediga dagar lyssnade jag på en podd som handlade om Malmös 2030-mål (klimatneutralitet). Under avsnittet tog en av programledarna upp att hon idag med större barn kan se fördelarna med att äga färre bilar och transportera sig på miljövänliga sätt, men att det tidigare kändes extremt främmande med små barn som skulle släpas till förskola och skola, och all efterföljande stress. Hon sa att det var riktigt svårt att komma i tid till jobbet som det var och att inte ha haft en bil till sin hjälp hade varit betydligt svårare. Personligen är vi ju i ungefär den situationen, men har ändå valt att resa bilfritt nästan uteslutande, vilket fick mig att fundera på om det är så himla svårt egentligen. Och vad man kan göra för att göra det lättare för sig. 

Grunden till att leva ett liv där bilen används så lite som möjligt har för oss varit att designa livet på ett så smart sätt som möjligt. I praktiken betyder det att vi varit väldigt selektiva med var vi bosatt oss. Det har nämligen underlättat avsevärt för oss att bo nära och kunna leva lokalt i staden där vi bor. Men den som dock har ett strikt ekonomiskt perspektiv till lägre transportkostnader kan fundera ett varv extra på om det är värt att bosatta sig längre bort från jobb, aktiviteter och skola och därigenom få högre transportkostnader men lägre boendekostnader i övrigt. För ett antal år sedan, innan pandemin och hemarbete, var vi själva inne på att flytta till landet. Men det valde vi till slut bort för att framför allt jag tyckte det skulle bli för jobbigt med alla transporter, och dessutom dyrt. Jag är dessutom rätt bekväm av mig och skulle kunna  låta bli att göra saker just för att jag vet att det kostar att ta bilen och att det är svårt att hitta parkering till exempel. Nu bor vi därför relativt nära båda våra arbeten. Men långt viktigare än att vi bor nära våra arbeten är att vi bor nära Minis skola och flera förskolor, varav en är Pluttens. Vi kan dessutom promenera hem efter en utekväll på stan (och sådana har vi ju väldigt många av!)  eller om vi (som jag alldeles nyligen) tappat bort cykelnyckeln. Vi kan också rätt så enkelt cykla till biblioteket, biografen och mataffären. Det mesta finns rätt nära med andra ord. 

Att bo nära är således en sak som underlättat i att få ner transportkostnaderna i vår familj. Men många som bor nära oss med liknande förutsättningar har ändå rätt höga transportkostnader och väljer bilen nästan hela tiden. Nyligen hade Mini en vanligtvis bilburen kompis över och jag bad då föräldrarna att hen skulle komma till oss med cykel för att vi skulle kunna hitta på mer saker under tiden. Det visade sig att barnet som ändå går i skolan och är i samma ålder som Mini inte alls var så värst cykelvan. Barnet trillade under dagen omkull, hade svårt att starta efter att ha stannat, blev trött och hade inte alls koll på trafikvett som vilken sida man cyklar på. Då slog det mig just hur viktigt det varit för oss att barnen tidigt lärt sig vistas i trafiken och att bygga upp deras fysiska förmåga och uthållighet. Jag vet inte hur gammal Mini var när hen lärde sig cykla, men en av våra grannar med liknade transportfilosofi lyckades lära sin nyblivna treåring att cykla utan stödhjul till diverse aktiviteter, däribland förskolan på daglig basis. Det finns andra sätt så klart, vi använder till exempel cykelstol flitigt och äger även en cykelvagn. Men så småningom blir barnen för stora för att släpas runt på och då är det viktigt att de både fysiskt fått in vanan att för egen maskin transportera sig längre sträckor och vet hur de ska bete sig i trafiken för att det ska kunna ske på ett säkert sätt. 

Jag tror också att det är viktigt att kunna planera och samköra olika aktiviteter. Vi har sedan urminnes tider kombinerat mathandling med långpromenader, vilket gör att vi slipper ta bilen vid stor- och inte-så-stor-handling. Ibland inser vi att vi saknar en viktig ingrediens till kvällens middag och då brukar en av oss (vanligen min man) passa på att kombinera dagens träning med handling och springa till mataffären. Vi brukar också passa på att hämta ut paket eller handla i samband med att vi söver Plutten eller är på väg hem från jobbet (den som inte hämtar då så klart). I den mån det är möjligt brukar jag även passa på att sköta vissa ärenden under mina raster på jobbet, eftersom jag arbetar centralt. Det kan bland annat handla om att lämna en bok på biblioteket eller lämna in ett paket hos ett ombud. 

En ytterligare aspekt som jag tror jag även skrivit om tidigare är att ha en positiv syn på att transportera sig med cykel eller till fots. En kollega till mig cyklar betydligt längre från hemmet till jobbet än jag, men beskriver det som gratis motion. Och om man väljer att se på det som gratis motion eller som en möjlighet till träning när barnen  har barnomsorg, blir det ju mycket roligare än om man mentalt går omkring och ser det som en uppoffring. För visst är det trist att cykla till jobbet när det spöregnar, vilket det tydligen ska göra idag när det här publiceras. Men då får man vara nöjd med att man ändå tog sig ut och fick både frisk luft och motion trots spöregn. Jag tror också att man ska våga ifrågasätta hur tidsbesparande bilen faktiskt är. Jag vet med säkerhet att det går snabbare för mig att cykla än att ta bilen till jobbet till exempel på grund av köer och svårigheter att hitta parkeringsplatser. Det är inte likadant för alla. Men ofta är nog bilen inte riktigt lika tidseffektiv som vi tror, särskilt inte för oss med kortare pendlingsavstånd. 

Jag tror därför inte alls att det är så himla svårt att minska sina kostnader för transport om man bara vill. Det säger sig självt att den som lever som vi inte behöver fler än en bil (om ens någon), vilket innebär en halverad kostnad jämfört med familjen som tror sig behöva två. Det är också en möjlighet att minska de rörliga utgifterna för transport markant och där besparingen dessutom blir tydlig på en gång. Så våga låta bilen stå och ta dig an regnet. Det kan vara värt att lägga några hundralappar extra på sköna regnkläder om du inte redan har gjort det och bra vinterdäck så småningom. Men det kan det vara värt tycker jag. 

Använder du bilen mer än du skulle vilja? Vad kan du göra åt det? Dela med dig av det eller något helt annat.