lördag 13 juli 2019

När pengar gör en rädd

Jag tror att jag nämnt att jag är bosatt i ett ganska fint område där folk generellt sett åtminstone utåt sett verkar ha väldigt mycket mer pengar än jag och min man. Fördelen med detta är enligt min man att ingen skulle ha något intresse av att göra inbrott hos oss när det finns så många rikingar att stjäla från, personer som bara skriker ut med sina tyska bilar och pooler att de har just pengar. Nackdelen är att det är ganska lätt att känna sig fattig och det har jag ju pratat en del om förr också. Igår gick larmet till en av de här dyra bilarna och då slog det mig att det måste vara lite läskigt att äga så många dyra saker.

Mitt i ett migränanfall gick ett larm någonstans i närheten. Eftersom jag hade så ont i huvudet försökte jag bara stänga ute ljudet, medan min man gick och kollade vad som hade hänt. Det visade sig vara en dyr bil som skulle flyttas något av en anhörig till ägarna för att det skulle se ut som om ägarna var hemma. Det är lustigt det där tycker jag. För just nu ser vi liknande händelser hela tiden. Folk tror att de kan åka iväg med en stor husvagn eller husbil som normalt står på tomten och lämna kvar en sportbil eller andrabil på uppfarten i ett i övrigt mörkt och stilla hus och så ska inbrottstjuvarna tro att någon är hemma. Jag vet inte så mycket om hur inbrottstjuvar fungerar, men spontant känns det som att de är smartare än så. Jag kan se på ungefär 20 sekunder om ett hus är lämnat för semester i mitt område eller inte. Om tjuvarna tillåter sig ta 10 minuter på sig kan de säkert lista ut samma sak.

Jag har haft inbrott i mitt förråd en gång och fått min cykel stulen några gånger. Det är alltid lika jobbigt, men varje gång jag ska skaffa mig en hemförsäkring slås jag av att mitt lösöre totalt saknar värde. Jag har en dator som har kanske fem år på nacken och en mobiltelefon som var rätt billig i inköp och har några år på nacken, men i övrigt är det mest värdefulla i hushållet typ vår IKEA-säng. Jag tror knappast tjuvarna bemödar sig med att stjäla just den. Ibland kan det ju kännas lite vemodigt. Som när man vill se på en bra film på en bra skärm, eller när flera förskoleföräldrar råkar hamna i ens lilla lägenhet som saknar ordning och rum för barnen att leka i. Men ofta är det också ganska skönt. Som när jag fick ångest över att jag glömt låsa in cykeln i förrådet och min man konstaterar att tjuven gör oss en tjänst om den stjäl mitt ruckel till cykel.

Frågan är hur mycket energi mina grannar (inte bara de med larmet, utan även de andra) lägger på att oroa sig för att någon ska stjäla deras Koi-fiskar, Porschar, Teslor, husbilar, TV-apparater och robotgräsklippare. Jag undrar även hur mycket pengar de lägger på att ha larm, försäkra allt från stöld och ordna husvakter som får det att se bebott ut när de inte är hemma. I och med dessa kostnader kanske det är extra viktigt att fundera på om det är mödan värt att fylla sitt hem med värdefulla prylar. Om man till följd av en bättre skärm, kraftfullare ljud, automatstädat hem och coola och ovanliga husdjur måste oroa sig för att någon tar dem ifrån en är det kanske inte lika attraktivt längre. Eller så är det just det för den stora massan, eftersom de vet att dessa försäkringar ger dem tillbaka prylarna vid eventuell stöld eller skadegörelse. Men för mig som gillar frihet så handlar frihet om mer än att bara vara fri från en arbetsgivare. Jag vill även slippa oro och känna mig fri från försäkringsbolag och fri från eventuella skurkar. Därför ser jag på frihet från kostsamma prylar som särskilt viktigt, på så vis slipper jag känna att mina pengar gör mig rädd.


Tror du att dyra prylar leder till en rädsla att förlora dem? 


13 kommentarer:

  1. De allra flesta med (dyra) aktier är väl oroliga för att de ska gå ner, och ytterst att bolagen går i konkurs. Eller att bolagen blir förstatligade alternativt blir av med licensen som utgör grunden för verksamheten.

    Sedan kan det ju även förekomma att denna typ av pryl, aktier alltså, även blir stulen eller försnillad. Inom PPM-systemet har det nyligen funnits exempel på ju just det, även om det inte var enskilda aktier så var det inom samma område. Det sägs att demokratin är en väktare mot denna sorts försnillan men det vete fan, inte i Sverige iallafall. Eller så var det kanske något med demokratin i just Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant svar och något jag faktiskt funderade på när jag skrev inlägget. Personligen har jag inte alls varit så orolig för detta och jag misstänker att rena index-investerare är ännu mindre oroliga för det. Just i Sverige känns inte risken för typ förstatligande så stor, även om vissa välfärdsbolag kanske bör oroa sig. Det känns ändå lättare att hålla själva kontona säkra än en Tesla. Sen bör en ordentlig diversifiering dra ner bolagsrisken rejält.

      Radera
  2. Jag förstår inte riktigt hur du menar med försäkring. Har du ingen hemförsäkring?
    Själv försökte jag ange mindre värde för lösöret på min villahemförsäkring, men fick svaret att det endast fanns fullvärde.

    Mvh
    I-US

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du? Jag har hört att lösöret normalt sett uppgår till en miljon, men reflekterar över att det uppgår till mindre. Typ 20 000 kr.

      Vad gäller deras försäkring så misstänker jag att det kostar en del att försäkra Teslor, Porschar, BMW osv jämfört med en liten Hyundai. Jag tror också att det är ganska vanligt med specifika försäkringar till TV:n, iPad:en och annat som kostar. Det är iaf min känsla när jag pratar med folk som äger mer dyra prylar. Personligen kan jag ju skippa drulletillägget och ha en självrisk på typ 10 000 kr, vilket man kanske inte vill ha om man har robotgräsklippare, surroundsystem, 75 tums TV och dylikt. Eller vad tror du? :)

      Radera
    2. Eller menar du att jag ville vara fri från försäkringsbolag?

      Med det menades mest att jag inte vill känna mig alltför beroende av dem. Typ att jag bara vill ha en hemförsäkring, har dock barn, olycksfall och bil också i nuläget, och känna att det är helt okej om jag inte får ut det värde jag behöver för att kunna ersätta något. Har man tex en dyr TV vill man säkert få en bra värdering på den när den väl blivit förstörd eller stulen så att man får tillbaka rätt mycket pengar ändå.

      Radera
    3. Nu förstår jag hur du menar med tilläggsförsäkringar och försäkringar för exklusiva bilar. Själv tycker jag att det är bra om man får ersättning vid katastrofer, t ex om huset brinner upp. Tycker det är trist när man måste ha fullvärdesförsäkring på lösöret. Ett barn ska tydligen ha kläder för 30000kr. Mitt barn har kläder för max 3000kr.

      Radera
    4. "Ett barn ska tydligen ha kläder för 30000kr. " Du mig skämta aprilo? Haha, tror inte mina barn kommer upp i 3 000 per person ens. Jag blev snudd på illamående när jag såg din siffra (alltså - den av försäkringsbolaget stipulerade).

      Radera
    5. Många bäckar små, Fru EB?

      Min unge har en massa loppisfynd, 300 plagg a 20 kr, blir ju mer än 3000 ;)

      Radera
  3. Jag har vänner som har stora nyrenoverade hus med dyra saker där det bor barn i förskole åldern. Hela tiden blir det "akta" "försiktigt" mm. Kan lugnt säga att det är väldigt skönt att komma hem till ett mysigt litet 70 tals hus med frihet för barn att leka som barn brukar leka, ganska vilt. / Mika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar om respekt för andras saker och andra människor. Man ska vara försiktig oavsett om man har en Hauptbyrå, ärvd konst eller en IKEA soffa och Miobord. (Jag har ingen Hauptbyrå eller ärvd konst).

      Radera
    2. Förstår ändå vad Anonym 1 menar, det är himla värdelöst att ha en massa saker som inte får röras i ett hem med barn. Sen skadar ju inte respekt, men det handlar om förväntningar och man kan inte förvänta sig alltför mycket av en tvååring. :)

      Radera
  4. Det är väl det där med att har man fina och dyra saker tillkommer en massa sekundära kostnader och rädslor. Försäkringar, olika sorters förvaring, oroliga blickar när oregerliga ungar kommer på besök osv. Dessa prylar brukar heller inte vara så bra att fixa själva + att de förlorar ännu mer i värde då.

    Jag funderade på nu när vi drog på semester om vi har något av värde att stjäla. Ett högtalarsystem från Sonos. I övrigt har vi det fint men utan dyrgripar. Skönt så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså JAGUD vad jag älskar detta inlägg. Får mig att tänka på MMM:s https://www.mrmoneymustache.com/2015/12/08/lessons-learned-from-having-my-bike-stolen/. Jag är själv uppvuxen i ett paradoxalt hem nämligen med föräldrar som betett sig som om alla tjuvar i stan vill göra inbrott trots att de aldrig ägt något av värde. Jag har så sakteliga tagit efter dem i att inte ha något av värde (håller med dig - sängarna är det jag verkligen skulle sakna, resten hade varit som en tacksam minimalistisk puff mot den totala renheten) men över min döda KROPP att jag skulle hålla på att larma och försäkra skiten och vara rädd för att få spill eller repor. Life is too short (men jag har naturligtvis hemförsäkring på lägenheten och gårdsförsäkring via LF på lantstället i det fall det skulle brinna ner och behöva forslas bort).

      Radera