Hur blir man klädekonomisk?

För några år sedan hade jag svarat på den frågan genom att föreslå att gå med i H&M och liknande kedjors kundklubbar och därigenom samla på sig bonuspoäng (som ger bonuscheckar, yeeeeey, vad ekonomiskt!) och några lyckosamma rabatter på typ 20 % eller "Ta tre betala för två". Nu är jag ju rätt så långt bortom detta och förstår att det förvisso är bättre än att handla allt när exakt man känner för det och utan tanke på något annat än hur plagget ser ut, men så värst ekonomiskt är det inte ändå.

Istället tycker jag att second hand är rätt så fantastiskt. Jag kan inte förstå att det tog mig 30 år att lista ut att det mesta kan köpas begagnat, och i ärlighetens namn hade jag nog aldrig fattat det om inte jag blivit mamma. Men jo, det funkar prima att köpa alla dam- och barnkläder begagnat. Värre verkar det vara för män. Min man har hittills inte hittat annat än lustiga slipsar på Stadsmissionen som han ibland skojar till det med när jobbet har Casual Friday. Kanske är män smartare konsumenter? Eller kastar mer direkt i brännbart? Ingen aning, båda två alternativen låter rimliga.

För några år sedan lyssnade jag på Blondinbellas ekonomipodd (komiskt att hon hade en sådan med facit i hand) och då tipsade Pingis Hadenius om att man skulle tvätta ofta för att spara pengar. Jag tyckte det lät lite märkligt, eftersom jag redan då sällan brukade slänga kläder som inte var trasiga, men så här i efterhand inser jag fördelarna. Till exempel innebär ju det att man med ett litet barn slipper köpa 70-11 olika uppsättningar kläder i storlekar som snabbt blir urväxta. Som vuxen kan jag tycka att det också är skönt, eftersom jag då har färre antal plagg att hålla koll på, ta hand om och tvätta. Det gäller dock att planera desto bättre.

Men om man har färre plagg så måste man ju ta hand om dem bättre och här känner jag att jag har en del att jobba på. Högen med "Att laga"-kläder bara växer och vi har båda problem med svettfläckar som aldrig försvinner och kläder som fortsätter lukta sunkigt (framför allt svett). Hur löser man det? Vi läste något om ättika och har provat att bada kläderna i ättika, men det känns inte som att det dödar all lukt, och dessvärre verkar det inte hjälpa mot fläckar alls. Det känns särskilt tråkigt i och med att vi helt bytt ut sköljmedel mot ättika av miljöskäl.

Har ni några grymma klädekonomi och tvättips att delge? Jag känner att jag skulle behöva en massa husmorsknep. Än så länge har jag lärt mig att man kan sola bort många frukt- och grönsaksfläckar, vilket är rätt så underbart. Och att ättika funkar istället som sköljmedel för att göra plaggen (okej inte så stor skillnad egentligen) något mjukare och mindre statiska.

Vad mer kan vi göra för att spara pengar (och miljön!) när vi konsumerar kläder? 



PS. Jag känner mig skyldig att erkänna att jag fortfarande handlar en del på kedjor. För bara någon vecka sedan trillade det in 25 kr i bonus på Lindex för att jag handlat åt både mig och Mini där. DS

PS 2. Jag inser att det här inlägget kommer få typ en kommentar av IGMR som plikttroget känner sig skyldig att kommentera och att ingen läser min blogg på fredagar. Men om du mot förmodan inte heter IGMR och läser det här så får du gärna dela med dig av all din visdom. Jag har typ ingen alls. DS

PS3. IGMR får också gärna kommentera. Jag är väldigt tacksam för att du fortsatt tar dig tid. DS

Tipsinlägg

En av de bästa sakerna med sociala medier, bloggar och poddar är att de tips som man snappar upp. Det kan vara alltifrån att frysa vattenflaskor (Tack till Fru EB) till att P/E-tal nu är  tillgängliga på Avanza för utländska aktier (Tack till Avanzapodden). I det här inlägget hoppas jag på att dela med mig av några tips som givit mig glädje, men jag hoppas också på att få nya tips från er.

Tack vare en vänlig läsare på mitt upproriska inlägg så fick jag kännedom om möjligheten att fjärrlåna böcker. Helt fantastiskt bra tips, och personalen på biblioteket meddelade idag att det inte kostar mig någonting alls (till skillnad från när jag skulle fjärrlåna under min studietid). Så om du har ett snålt bibliotek eller bor i en liten kommun kanske fjärrlån kan möjliggöra engelsk kvalitetslitteratur på tema FI trots allt.

IGMR är ett föredöme vad gäller cashback och liknande. Personligen tog det mig rätt lång tid att ansluta mig till Refunder och jag har nu även konto hos två andra aktörer (Cashbackshopping och någon annan som jag inte ens minns vad den heter). Jag är lite lat och tycker att Refunder har funkat bäst av de tre jag provat så jag brukar köra på Refunder om företaget finns där. Gör det inte det kan jag dubbelkolla på Cashbackshopping. Oavsett hur engagerad du orkar vara och hur stor fan du är av att handla online så tycker jag att du ska prova någon form av cashback-shopping. För det är faktiskt precis så enkelt som det verkar. Du handlar någonting online och får pengar tillbaka. Det här brukade generera rätt mycket pengar förr, men ju mer hängiven jag blir second hand, desto mindre lukrativt blir det. Fortfarande blir det dock en del apoteksköp online och en del köp av underkläder och Bamse-kläder på Lindex. Några hundra per år brukar detta generera utan någon ansträngning alls.

På samma sätt som jag var seg med cashback, var jag seg med att skaffa Vimla. Eftersom det här inte är ett sponsrat inlägg, vill jag vara tydlig med att ni lika gärna kan skaffa Hallon, Halebop eller liknande för en otroligt låg kostnad jämfört med typ Telia, Tre och Telenor. Att någon fortfarande är kund hos dessa aktörer är mig ett mysterium och jag tipsar alla jag inte hatar om att bli kunder hos en lågprisleverantör. Och om du bor riktigt mycket på landet där "bara Telia funkar" så är det inte sant. Halebop går på deras nät, så byt ändå! :) För den som är intresserad av Vimla, se till att få en tipslänk av någon eftersom det genererar 10 kr rabatt i månaden. Den lilla aspekten missade jag, men jag har nu tipsat några andra istället som givit mig någon tia i rabatt på månadskostnaden. Teoretiskt skulle man kunna ha en kostnad på 0 kr i månaden om man tipsat 10 personer som ansluter sig till Vimla.

Ett annat tips som jag inser är halvt korkat är att ladda ner McDonald's-appen. Jag förstår att det är billigare att inte gå på "restaurang", men eftersom mini älskar nuggets och restaurangbesök blir det en del besök på Max och McDonald's. Det jag inte hade någon aning om, utan upptäckte av en ren slump, var att det är typ halva priset i appen hos McDonald's. Så ska man ändå stanna på McDonald's kan man lika gärna ladda ner appen och få två menyer till priset av en eller Happy meal på köpet. Vi får bokstavligen alltid det numera och man samlar dessutom poäng i appen som gör att man kan få gratis menyer senare också. På grund av platsbrist på mobilen har jag inte provat Max eller Burger kings appar, är det någon som vet om de har något liknande?

Googla alltid rabattkoder när du väl ska handla online. Typ hälften av gångerna finns det någon kod på Footway, Apotekhjärtat, eller random butik som jag ska handla i. Rätt bra pengar på lite tid. Om ni har en kompis som är student kan ni också passa på att be dem om en rabattkupong om ni vet att någon ger rabatt via Mecenat.

Jag tycker också att man ska våga använda poäng. Jag kommer aldrig glömma mina SAS- och Lufthansa-poäng som gick om intet för att jag ville vara sparsam även på dem. När det kommer till bonusprogram är inte sparsamhet alls lika smart som i vanliga livet. För de förfaller till skillnad från Investoraktier. Så passa på att hämta ut en "gratis" biobiljett med dina Coop-poäng om du ändå ska på bio och beställ en ny resa med dina Eurobonuspoäng innan de förfaller. Jag har hört att detsamma gäller cashback förresten. Så plocka ut slantarna nu och då.

Ännu senare än jag var på cashback och Vimla, var jag på att skaffa kreditkort. Jag gissar att det finns många som är mer insatta på ämnet än jag, men alltså, våga prova. Vi fick tillbaka 1% på vårt Coop-kort förr, men bytte till Preem när Coop försämrade villkoren. Nu får vi 0,5 %, men de sätts in direkt på vårt kreditkonto. I praktiken betyder det att vi får en del pengar insatta på vårt konto en gång i kvartalet. Nu i november drygt 250 kr. Hellre det än ingenting. Återigen är det absolut ingen ansträngning för oss och vi gillar att kreditkortet ger oss möjlighet att planera våra utgifter bättre. För vi vet ju att vi måste betala räkningen helt och fullt nästkommande månad. Det här är ett tips som jag däremot inte ger alla, eftersom det kan vara en riktigt dålig idé om man gillar att shoppa, men inte att hålla i slantarna. Men i och med att ni läser bloggen är ni betrodda med tipset att skaffa kreditkort, för det finns inga nackdelar alls för sparsamma FI-lovers.

Hur ni några tips på saker ni inte visste, men som sparat er pengar? 
Dela jättegärna med er! 

Tröstshopping eller tröstsparande?

En sak som det typ är omöjligt att missa är att folk ofta shoppar som en reaktion på att de mår dåligt och behöver tröst. Man behöver inte ha sett alla avsnitt av Lyxfällan (vilket jag förvisso gjort) för att känna till att det förekommer. Men vi frugal weirdos då? Är vi likadana?

Jag tycker att det här fenomenet är galet intressant. För jag kan köpa att man mår dåligt över att man hatar jobbet och inte får något nytt och därför äter choklad i tid och otid. Men om man hatar jobbet och vill därifrån så känns det rätt kontraproduktivt att tröstköpa kläder och smink. Trots att det är totalt irrationellt har jag gjort mig skyldig till det, men oftast inte vad gäller prylar utan snarare en resa (vilket jag nog inte är ensam om), bok (får fly iväg på  någon slags upplevelse) eller en chokladboll. Det är trots att jag objektivt förstår att det varken löser mitt akuta problem (att jag hatar mitt jobb) eller hjälper mig att komma därifrån (förutom bara en mycket kort stund då, vid till exempel resa).

På sistone har detta förändrats. Jag kan fortfarande känna att jag vill tröstpoppa mig lite popcorn för att må bättre över ett i övrigt hemskt (arbets-)liv, men det sista jag vill är att slösa pengar. För någon dag sedan hade jag en riktigt kass dag på jobbet och kom hem helt förstörd, bokstavligen. Min man föreslog hämtpizza. Jag föreslog att han skulle ta fram pizzadeg och fixa hemgjord. Själv kände jag mig helt inkapabel att göra något annat än ligga i soffan och gråta över allt jag varit med om. Det blev som jag ville, medan han muttrade lite över hur jobbigt det var att han fick laga mat istället för att springa till pizzerian 200 meter bort. Men det sjukaste är hur extremt stark känslan av att spara pengar blir när jag mår dåligt. Att inte gå till pizzerian handlar liksom om någon slags självbevarelsedrift. Det påminner lite om hur snål en kompis till mig blivit i tider av arbetslöshet. Hon beter sig liksom som att hon aldrig kommer tjäna pengar igen och som att hon befinner sig i helvetet. Ungefär så känns det för mig. Jag bara måste dricka vatten till frukost istället för juice (slutade iofs med juice för länge sedan av ekonomiska skäl) och ett restaurangbesök känns helt galet fel.

Vad beror det här på då? Sannolikt på att jag förändrats i grunden. Jag är inte bara intresserad av FIRE, utan jag förstår FIRE. Jag förstår att det är möjligt och hur man kommer dit. Jag förstår att det är ett realistiskt alternativ och jag förstår att mina handlingar leder till att jag hamnar där (eller inte) och hur snabbt det går. Jag kan bara gissa att jag inte gjorde det förut och att många inte fattar FIREs potential och just hur möjligt det är för de allra flesta. Då tröstshoppar man en tröja på MQ istället.  Fast det vi egentligen borde göra är att tröstspara en tusenlapp i indexfonder.

Eller vad tror ni? 

Tröstshoppar eller tröstparar ni?